Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. Viktor Johansson: En biblioteksman bland sina egna böcker. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. VIKTOR JOHANSSON
lade skrifter — ”Lycksalighetens ö” (1824
—27) och ”Samlade dikter” (1837—38).
Lorenzo Hammarskölds ”Poetiska studier”
(1813), som enligt Tegnérs ”Hammarspik”
vittnade om att författaren ej ”studerat slut”,
är ingen vanlig bok, och det är nog ej
heller hans ”Kärleks-qväden” (1811); ”Markalls
sömnlösa nätter” (1820) har åtminstone
ställvis sina roliga poänger, och ett så vackert
exemplar som mitt av K. A. Nicanders
”Rune-svärdet” (1820) torde man få leta efter.
Tyvärr kan jag inte säga detsamma om mina
exemplar av Stagnelius’ ”Liljor i Saron”
(1821) och ”Bacchanterna” (1822), men man
får ha måttliga pretentioner, då det gäller så
ytterst sällsynta saker.
Många smärre romantiska poeters skrifter,
av vilka en del nog inte äro så vanliga, måste
jag gå förbi för att stanna ett ögonblick vid
C. J. L. Almquist. Av honom har jag i
originaltryck, förutom de båda disputationer, med
vilka han förgäves sökte erövra professur i
Lund 1838, blott ett samlingsband av hans
”Folkskrifter” (1839—40) och romanen
”Amalia Hillner” (1840). Fem följ dskrifter till
”Det går an” stå och vänta på att förenas
med den bok, som givit anledning till deras
framträdande. Den är mycket sällsynt, och
jag har aldrig varit i tillfälle att förvärva ett
hyggligt exemplar av den. Jag tvekar för
övrigt inte att bekänna, att en stor del av
denne författares produktion varit mig
tämligen motbjudande. Det må förklara, att han
ställts i efterhand i mitt boksamlande; det har
varit så mycket annat, som jag velat ha först.
Bristen på såväl mänsklig som konstnärlig
kraft i mycket av vad han skrivit har verkat
frånstötande på mig, det osunda
känslosvam-let och den oförnekliga tvetydigheten likaså.
Vid läsningen av vissa av Almquists skrifter
har jag ofta erinrat mig Strixhistorien om en
gammal ravaillac, som vid bokhandelsdisken
diskret frågar: ”Finns det nuditetsalbum i
bönbokspärmar ?”
Mitt exemplar av Runebergs första
samling ”Dikter” (1830) kunde vara bättre, men
boken är ju inte vanlig. Så mycket vackrare
har jag däremot av ”Fänrik Ståls sägner”,
den första i Sverige tryckta upplagan (1849
och 1860). Originaltrycket av ”Elgskyttarne”
(Helsingfors 1832) är nog rätt sällsynt; det
ingår i ett samlingsband med tidiga tryck av
Runebergs episka dikter.
På 1840-talet började diktsamlingarna få
originella och trevliga titlar. Jag har till
exempel Sturzen-Beckers ”Min fattiga
sångmö” (1844), Sehlstedts ”Knäppar på lyran”
(1844), C. V. A. Strandbergs (Talis Qualis)
”Sånger i pansar” (1845) i det gröna
omslaget med den aktivistiska Karl Xll-bilden,
G. L. Sommelius’ ”Vallmoknoppar, plockade
på steppen, af Beppo” och ”Silhouetter, klippta
i papp, samlade af Doktor Dulcamara” (båda
tryckta 1846).
De realistiska prosaförfattarna från
ader-tonhundratalets förra hälft äro inte lätta att
komma över i skapliga exemplar. Fredrika
Bremers ”Teckningar ur vardagslivet” till
exempel måste till stor del ha lästs sönder.
Så mycket roligare är det då att ha ett
utmärkt exemplar av det första häftet
”Teckningar” (1828). Sophie von Knorring är
företrädd av ”Cousinerna” (1834) i ett
väl-bevarat, samtida bundet exemplar, och den
intagande berättelsen ”Illusionerna” (1836)
äger jag i ett verkligt praktexemplar, oskuret
och med bevarade omslag. Emilie
Flygare-Carléns stora romanproduktion är
representerad av en enda originalupplaga, ”Enslingen
på Johannisskäret”, tryckt i Norrköping 1846.
Att exemplaret saknar varje spår av läsning
beror nog på att det tillhört ett engelskt
privatbibliotek och sedan kommit till
Tyskland; jag hittade det i en
Harrassowitz-katalog. Jag hoppar nu över en hel del och
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
