Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg: Motgångens hjälte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTGÅNGENS HJÄLTE
men det handlar inte om grekernas
segerstämning utan om persernas sorg.
Vad har gjort Alexander till historiens mest
firade hjälte? Hans sagolika segrar utan tvivel,
hans fördomsfria kulturgärning också, men
mest av allt hans segerbanas plötsliga avbrott
vid Indiens gräns och hans död i Babylon
från ett ofullbordat verk. Så låter Tegnér
Alexander tala till sin här, när han samtycker
till återtåget vid Hydaspes:
Så farväl, I solens länder,
Morgonrodnans port, farväl.
Alexanders ande vänder
Icke bort från Er likväl.
Hellas’ språk och Hellas’ seder
Bildningens och konstens ljus,
Som jag sådde ibland Eder,
Dö ej ut bland jordens grus.
Deras skördar skola blomma
När jag sjelf ej mera är.
Jordens vise skola komma
Till min graf och lära der.
Under Solens, under Månens
Skifva lugnt jag sofver då,
Men mitt rykte, Gudasonens,
Skall i minnet än bestå.
Icke Edra bleka kinder,
Ej Hydaspes djupa våg,
Bli Eröfraren ett hinder
På hans djerfva segertåg.
Men en röst ur luft och vågor
Hviskar jemnt till Gudens son:
”Svar på alla lifvets frågor
Väntar dig i Babylon.”
Vem är den mest beundrade hjälten i Roms
historia? Är det Augustus, som efter segern
vid Actium förunnades ett långt liv till att
förvandla republikens rövarrike till en
välfärdsstat? Snarare är det då Caesar, som hade turen
att bli mördad, innan hans gigantiskt stora
härskartankar hunnit bli verklighet. Men även
han är för klok och beräknande, för rationell
för att bli en av diktens allra största
gunstlingar. Shakespeare har lyckats komma honom
nära blott genom att klä av honom hans
övermänskliga storhet.
På sin väg till världsherraväldet mötte Rom
bara en enda gång en jämbördig motståndare,
Hannibal. Ingenting i Roms historia är så
dramatiskt som andra puniska kriget. Är då
dess segerherre, Scipio, de romerska hävdernas
hjälte framför andra? Livius, mer diktare än
historieskrivare, har bemödat sig att göra
Scipios gärning så stor, så svår och så ädel
som möjligt. Men trots detta blir det i Livius’
skildring Hannibal, som bergtar läsaren. Det
är Hannibal, som är hjälten i Roms historia.
Sympatisk ter han sig inte: en dyster tyrann
utan aktning för några värden, ”med mer än
punisk trolöshet”. Romaren Livius var inte så
generös som greken Homeros. Homeros gjorde
den besegrade trojanen Hektor ädlare än den
segrande hellenen Akilles. För romaren Livius
gäller däremot i dikt som i liv det
skoningslösa ve victis. Men trots hatet, tvärs genom
svartmålningen reser sig Kannibals tragiska
gestalt högre än någon segrande romares.
Medeltidens stoltaste statsbyggnad var Karl
den stores rike. Hans många segrar har inte
lämnat någon stor dikt åt eftervärlden, men
väl har en av hans få motgångar gjort det,
hans misslyckade försök att lägga det moriska
Spanien under sitt välde. Eftersom kungen
själv överlevde nederlaget, passade han ej till
hjälte. Hjälte blev en av hans män, som
stupade. Om Rolands förtvivlade strid och död
mot fantastisk övermakt handlar ”Chanson
de Roland”, den franska fosterlandskärlekens
äldsta, snart tusenåriga minnesmärke.
Efter medeltidens dröm om universalstaten
kom nationalstaternas kamp om tillvaron och
om ledarställningen i Europa. Italien var den
första av dem, som vaknade till medvetet liv,
men Italiens enhet blev genom sex
århundraden bara en chimär. Ur de första
misslyckade striderna för ett enat Italien föddes
Dantes ”Divina Commedia”, dikten om trotsare
76S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
