Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stig Ljunggren: En själsläkares livssyn - Anmälda böcker - Bjerre, Poul, Samlade psykoterapeutiska skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STIG LJUNGGREN
■element. Den är i sig själv ingenting annat än
just denna inre rörelse, vars manifestation är
en samorganisation av drifter, tendenser och
målsättningar med olika ursprung och syfte,
av skilda och mot varandra stridande
karaktärsdrag och upplevelser, kort och gott en
utbalansering och förening av alla inre
motsatser i en ny helhets tecken.
Den uppenbarar sig framför allt, ehuru ej
uteslutande, i den omedvetna fasen av vårt liv,
under sömnen, och tar sig där uttryck i
drömbildningen. Den framträder dessutom i den
medvetna fasen, under vakan, i de särpräglade
medvetenhets tillstånd som kallas inspiration
och extas och tar sig där uttryck i den
konstnärliga skapelsen och den religiösa visionen
eller upplevelsen av det säregna tillstånd utan
bestämt medvetenhetsinnehåll, som man kallat
unio mystica.
Emellertid kommer den även till synes i
många yttringar av det vanliga medvetna
själslivet, mer, ju mer inspirerade dessa äro,
ju mer av ”liv” de äga. En enkel handling
kan ju till exempel vara en syntes av de mest
skilda element, framsprungen i ett ögonblick
av handlingsinspiration. Inom tankelivet
uppenbarar sig denna rörelse till enhet som den
intuitiva överblicken, som själva det skapande,
syntetiska i tänkandet. Inom känslolivet kan
man se och uppleva hur två eller flera, skilda
känsloströmmar sammanflöda uti en såsom
när sexualiteten och den själsliga
samhörigheten förena sig i en gemensam känsloström.
Ett i sin enkla, högtidliga skönhet oöverträffat
uttryck för en syntes av två skilda upplevelser,
där känslomomentet är det starkast
framträdande, finnes omtalat i ”Drömmarnas
naturliga system” i kapitlet ”Assimilering”. Det
gäller en kvinna, vars man dött, som
sedermera kommer till en ny kärleksupplevelse. I en
dröm förenar sig hela den föregående
känslo-sfären med den nya upplevelsen i en enda,
fulländat harmonisk känsloväg.
Symbolbildning är även ett centralt begrepp
i den psykosyntetiska psykologien. Det
sammanhänger intimt med psykosyntesens och
betecknar den form, i vilken den själsliga
syntesen sker, själva språnget från allhet till enhet.
Det skiljer sig väsentligt från psykoanalysens
symbolbegrepp. I psykoanalysen innebär ju
symbolen att något står i stället för något
annat. I psykosyntesen innebär den den form,
i vilken de skilda sj älselementen förtätas,
syntetiseras. Det psykosyntetiska symbolbegreppet
anknyter alltså mer till den ursprungliga,
konkreta betydelsen av det grekiska ordet
sym-bolon. Detta ord betecknade ett föremål såsom
en ring, sten, tavla eller dylikt som var bruten
i en eller flera delar, vilkas brottytor eller
brottkanter passade till varandra och som
användes i olika sammanhang som
kännetecken på samhörighet, släktskap, vänskap eller
dylikt.
Det är möjligt att denna utvidgning av
innebörden i ordet symbolbildning, vilket ju
ursprungligen togs från drömpsykologien, till
att omfatta den formella sidan av
psykosyntesen överhuvudtaget, har medfört och kan
medföra en hel del missförstånd, men det är
dock svårt att finna något bättre ord, som på
samma sätt griper över alla former, i vilka
psykosyntes sker. Här innefattar det alltså
drömmen, den konstnärliga skapelsen inom alla
områden: dikt, musik, skulptur, målning,
arkitektur, den religiösa visionen, den intuitiva
överblicken, ja, snart sagt varje själsyttring.
Givet är att detta begrepp liksom
psykosyntesens är av relativ karaktär och spänner sig
från den mest innebördsmättade symbol ända
till den punkt, där det egentligen blir fråga
om en enkel, osammansatt sj älsyttring.
Den som önskar närmare konkreta
illustrationer till detta ur drömliv, diktning med mera,
hänvisar jag till Bjerres egna arbeten, framför
allt ”Drömmarnas naturliga system”. Jag vill
blott nämna ett par exempel från lyriken och
776
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
