Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stig Ljunggren: En själsläkares livssyn - Anmälda böcker - Bjerre, Poul, Samlade psykoterapeutiska skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STIG LJUNGGREN
sönderfall uppstår samhörigheten som en
drifternas urdrift. När krafterna under
utvecklingen samla sig och jaget bildas som gräns
mellan människan och världen vaknar
ensamhetskänslan och urdriften får ett nytt mål, den
andliga isoleringens övervinnande. Det
uppstår en oro som åsyftar ett återknytande av
den förlorade livsgemenskapen. Detta
betecknar Bjerre med uttrycket ”religionen som
drift”. Den lycka och frihet man erfar i
ögonblick då ensamheten viker är ”saligheten som
evighetslust”.
Under lyckliga, livsbefordrande
omständigheter kan jaget, om intet hämmar denna
utveckling, växa och vidgas från det Bjerre
kallar särjaget till samj agets mognare och
fullödigare jagform, ja, i lyckligaste fall från
samjaget nå upp till alljaget, där människan
upplever den vidaste kontakten med alltets
flödande liv. Liksom den själsliga läkningen
och assimileringen sker även detta växande
tack vare det grundfaktum att vi i det
omedvetna nå samhörighet med och delaktighet
av det skapande, förnyande något i tillvaron,
i den mån detta uppenbarar sig själsligt.
I detta ursprungliga livsmysterium förena sig
alltså läkningens, assimileringens, växandets,
inspirationens, intuitionens och den religiösa
extasens och visionens alla flöden såsom
strömmarna förena sig i havet. Detta är alltså en
punkt där alla människor kunna mötas
oberoende av individuella olikheter, hur stora
och av vad slag dessa än må vara — man,
kvinna eller barn, livsuppgift, samhällsplats,
folk, ras eller religion. Och i detta
livsmysterium förenas också människan med det
skapande och förnyande i naturen.
I sin essay över Rilke talar Bjerre om detta
livsmysterium som den ”inre rörelse i tingen
människorna kallat Gud”. Medan begreppet
psykosyntes söker ge uttryck åt denna inre
rörelses enhetsskapande karaktär i själslivet,
söker begreppet ljusdunkel gripa själva den
rörlighet som sådan, vilken är ett andra
grundkännetecken på livet, på Gud. Schematiskt
skulle man alltså kunna säga att liksom det
finns två grundkännetecken på döden i alla
dess former, även den själsliga: sönderfall och
stelnande, så finns det även två
grundkännetecken på livet, på förnyelsen:
”Det finns tvenne djupens flöden som aldrig
sina, det ena strävar att övervinna
sönderfallet, det andra stelnandet.”
Det första syftar alltså mot helhet, det andra
mot bildbarhet och rörlighet. Man får dock
icke glömma att båda dessa skilda flöden äro
uttryck för en och samma livsrörelse, man må
nu kalla denna för allivet, såsom Bjerre, eller
Gud eller världssjälen eller Tao eller något
annat.
Liksom syntesen i symbolbildningens form
manifesterar sig själsligt, så gör även
ljusdunklet. Detta begrepp betecknar å ena sidan
den rörlighet och bildbarhet, som
kännetecknar det själsliga livet i motsats till den
själsliga döden, mellan vilka givetvis alla
mellanstadier finnas. Ä andra sidan betecknar
det den skiktning i ljus och dunkel, som är
ett omedelbart uttryck för denna rörlighet.
Liksom död och förnyelse är alltså begreppet
ljusdunkel ett dubbelbegrepp, som söker gripa och
åskådliggöra ett tillvarons ofrånkomliga
motsatsförhållande. Inom själslivet kommer
ljusdunklets grundfaktum först och främst till synes
i skiktningen medvetet—omedvetet. Den
rörlighet i vårt vara, som uttryckes genom
växlingen vaka—sömn är också ett uttryck för
ljusdunklets faktum. Detta begrepp har alltså
intet att skaffa med skymning eller något som
helst sorts mellanting mellan ljus och mörker,
utan betecknar tvärtom på en gång det fulla
ljuset och det fulla mörkret i deras ömsesidiga
förutsättande av varandra. Så har till exempel
vårt medvetna liv med dess olika i ljuset
framträdande själsyttringar sin förutsättning och
sin bakgrund i det omedvetna, det till
osynlig
778
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
