Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Malm, Einar, Valda dikter - Krokfors, Hjalmar, Uppbrott; Skredsvik, Kåre, Rosenregnet; Hamrin, Folke, Ungt ansvar, anmälda av Carl-Erik af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
för bildspråket och stämningsläget i Malms
senaste poesi:
Knotigt träd på stranden,
ärrat och risigt,
stönar i stormen men böjer inte knä.
Röd är himmelsranden,
vattnet dånar isigt —
men fåglar holka bon i
dess murknande trä.
Knotigt träd om våren
orkar knappast knoppas,
fick sig ett rötsår som telning alltför späd.
Men de gå dock, åren,
fast man intet hoppas —
och stjärnor blicka vänligt
över alla träd.
Naket träd på stranden,
ärrat och knotigt,
stönar i stormen men håller alltjämt ut,
sträcker liksom handen
att besvärja något motigt —
segsliten fältvakt
för en art som tar slut.
Betecknande är att Einar Malm som vinjett
till sin sista diktsamling valde en isbrytare
som plöjer sig väg genom ismassorna. Den
gamla malmska lustjakten har lagts upp och
skalden kommenderar nu ett mindre smäckert
och flaggprytt men mera sj odugligt fartyg.
Georg Svensson
Fyra poeter
HJALMAR KROKFORS: Uppbrott. Holger
Schildt. Helsingfors 1940.
Fmk 40: —.
KÅRE SKREDSVIK: Rosenregnet. Wahlström
& Widstrand 1940. 3:—.
FOLKE HAMRIN: Ungt ansvar. Wahlström
& Widstrand 1940. 3: 50.
Den av sina landsmän som finländaren
Hjalmar Krokfors otvivelaktigt rönt mest
inflytande av är Arvid Mörne. Den strängt
avvägda rytmen, fåordigheten och djupnandet
kring ett skeende, dragningen till havet och
skärgården, allt är förbindelselinjer till den
äldre mästarpoeten. Dock är det inte Nyland
utan Österbotten som är Krokfors’ hembygd.
I sin nya diktsamling, ”Uppbrott”, har han
en mer än vanlig förmåga att fånga en
landskapsbild både från dess inland och kust.
Särskilt fisklägets atmosfär är i två dikter levande
med garnbuntar, tunnor och klapprande fall,
allt som luft kring människoödet.
De bästa dikterna handla om Finlands kamp.
Det är lågmälta, litet kantiga verser, skrivna
av en soldat. Ur det enskilda ödet slår den
samlade flamman upp i dikten ”Till en stupad”:
Du gjorde dig klar för färden,
bröt upp när löjtnanten kom,
och nickade glatt till oss andra
och såg dig ej sedan om.
Så blev du borta i mörkret
med skidor, pistol och sats.
Vi vakade, höllo länge
i korsun för dig din plats.
Du dröjde. Och du blev borta.
Vi sörjde en redbar vän,
som gått som så många in i
den eviga tystnaden.
Men ödet, som plikten länkat
med bindande, klara bud
fick svindlande rymd och stjärna
och höghet av evig Gud.
Soldatens valhänta förhållande till
hemvärlden och djupa lycka över att trots allt
återfinna tystnaden och en orörd mark talar ur
dikten ”Hemma”:
Ro som ondskan slog i spillror,
du blev ändå återfunnen!
Här är grinden, här är gården
åbron, bastun, bodan, brunnen.
Enkla rum med sträva bäddar,
bord med ljus i låga stakar.
Än som risslar och en nära
fågelröst som ensam vakar.
Kåre Skredsvik har en lång produktion
bakom sig. I sin mångskiftande nya
diktsamling, ”Rosenregnet”, är det framför allt hans
katolska religiositet som varit
inspirationskällan. Han hämtar med förkärlek sina ämnen
ur Sveriges katolska medeltid och även inför
Finlands och Norges nyaste öden blir det
respektive länders katolska personligheter från
medeltiden som behärskar firmamentet. Den
lätt flödande versen har dock en benägenhet
787
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
