Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ronald Fangen: Brev från Norge - Anmälda böcker - Brøgger, Waldemar, Tor Eik - Egge, Peter, Fortid - Fønhus, Mikkel, Veien over fjellet - Omre, Arthur, Intermesso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÄN NORGE
dramats moral i denna efterskrift: ”at magten
korrumperer, at den er som en hastigvirkende
kunstgjødning på alle de impliserte menneskers
karaktersvakheter, og at vil en være fører
og frelser, får en begynde — og slutte — med
sig selv”. Däri ligger i varje fall den
oemotsägliga sanningen att all världsförbättring
i första och avgörande instans är en personlig
angelägenhet, ett erkännande som, om det var
allmänt, skulle slå ihjäl många farliga
illusioner.
Av den äldre generationen har först och
främst Sigrid Undset dominerat höstens norska
bokmarknad. ”Madame Dorthea” (Aschehoug)
har varit en konstnärlig succé såsom ingen
av fru Undsets böcker sedan ”Kristin
Lavrans-datter”. Det är en stor glädje för alla som
beundra hennes diktning. Boken har redan
varit recenserad i Bonniers Litterära Magasin,
och jag skall inte komma med en ny anmälan.
Johan Bojer har utgivit en samling
noveller, ”Gård og grend” (Gyldendal), som inte
innebär något nytt i hans diktning, men som
har all den friskhet och förstahandsupplevelse
som är en av hans stora tillgångar som
berättare.
Peter Egge hade för inte många år sedan
en stor och väl förtjänt publik, som delvis har
svikit honom medan han utgivit en romanserie
som skildrat politiska och andra förhållanden
i Tröndelag under sjuttio- och åttiotalen. Det
kan inte förnekas att det blev både långt och
fjärran, och det var litet svårt att begripa
vad det var för slags guld han grävde efter.
Sedan utgav han en helt liten roman — eller
en lång novell — där guldet låg alldeles
i dagen, där hela hans fasta berättarkonst
triumferade i människoskildringens och
ödestydningens tjänst såsom icke sedan ”Hansine
Solstad”. Boken heter ”Fortid” (Gyldendal),
och j ag gör den svenska publiken speciellt
upp
märksam på den: en god läsare kommer säkert
att finna att det är en god bok.
Mikkel Fønhus är känd för sina
natur-och djurskildringar, som ofta varit av hög
kvalitet. Han har nu utgivit en bok som heter
”Veien o ver f jellet” (Aschehoug) och som är
ett angrepp på den moderna tidens och hela
det tekniska framåtskridandets verkningar på
gammal bondemiljö. Hans dystra berättelse om
fusk och förfall, om lättja och ruckade
hedersbegrepp är säkert nog så sann och riktig, men
det förefaller mig som om det var att skylla
på bagaren i stället för på smeden, när han
angriper tekniken och ger den skulden.
Förfaller bonden därför att uppfinningarna gör
det möjligt för honom att driva gården mera
effektivt och lättvindigt, då är det sannerligen
bonden och inte tekniken som det är något
fel på.
Arthur Omre är en relativt ny man i norsk
litteratur, om han än inte längre hör till de helt
unga. Han har skrivit ypperliga böcker om
förbrytare och fängelseförhållanden, delvis med
en ytlig och farlig deterministisk filosofi. Den
spännande frågan var om han skulle kunna
förnya sitt stoff, skildra andra människor och
skapa annan spänning och annat intresse än
förbrytarvärldens. Hans nya bok, ”Intermesso”
(Gyldendal), bör man kunna ta som ett
giltigt svar. Och det är utan tvivel ett gott svar.
Boken är en kärlekshistoria, men ingen idyll.
Tvärtom: hjälten blir bittert besviken. Men det
slutar inte med döden, inte ens med en tragedi
av mildare art. Det beror på att hjälten med
det aparta namnet Barder Strand är gjord av
helt igenom livsdugligt stoff. Han är inte det
ringaste märklig på något sätt — och just
därför är han så märklig som romanhjälte. Att
tänka sig en lång roman om en ung pojke som
är duktig i största vanlighet, som tycker om
att arbeta, är förälskad i en helt vanlig ung
flicka, som dock tyvärr inte är värdig hans
känslor, som tar livet varken av sig själv eller
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
