Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning Kehler: Teaterbrev från Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNING KEHLER
EJNAR HOWALT
annars mest som romanförfattare han vunnit
en ställning inom litteraturen: ”Leif den
Lykke-lige”, ”Kontormennesker” med mera.
”1 Lyst og Nød” är ett
naturalistisk-pessi-mistiskt diktverk, vars andliga födslodatum
ligger mellan 1890 och 1910: Huysmans (i hans
första period) och Thomas Mann. Leck Fiscber
är epigon. Men han har en envis vilja att
skriva litteratur, och han saknar icke förmåga.
Hans nya skådespel är intressant som ren
prestation, som dramatisk text. En kännare
skulle särskilt påpeka den dramatiska
ekonomien och säkra kontrastverkan samt
replikernas konstnärligt tempererade realism.
Skådespelet försiggår på ett
lungsotssana-torium — Thomas Manns ”Zauberberg” minus
förtrollningen. Leck Fischer är nykter som en
statistiker. Sjukhuset representeras av fyra
personer: överläkaren och de tre sjuksköterskorna.
Patienterna av sju personer: en förolyckad
filosofie doktor, som spelar schack med sig
själv och som härstammar i rakt nedstigande
led från Dumas den yngres resonörer via
Rel-ling i ”Vildanden”, vidare en grevinna, en
bokhållare i en bank, en ung skådespelare, en
specerihandlare, en ung kvinna och en ung
man. Slutligen representeras den yttre
världen av specerihandlarens hustru. Leck Fischers
konst består i att han förmått framställa denna
vulgära kvinna så att hon utan svårighet kan
mäta sig med alla de övriga: vågskålen ger ett
tydligt utslag till hennes fördel. Hon är ett
fynd — och vem som helst skulle ha kunnat
finna henne. Det finns hundratusen bakom
henne — enbart i Danmark. Hennes repliker
äro naturliga, som det bara är möjligt när
det finns både öra, sinne för val och
elimina-tion samt ett äkta korn av skapande förmåga
med i spelet. (Rollen spelas för allt vad den
är värd av den utmärkta Gerda Madsen.)
Ejnar Howalt heter en man som har en
grovt satirisk och dramatisk begåvning. Han
är en dramatisk jord- och betongarbetare. Hans
bästa skådespel är tills dato ”Nu dages det,
Brødre”, en hård satir över socialdemokratiens
pampar och karriärister. Skådespelet lider blott
av ett fel, att det kommit för sent. Det skulle
ha varit en bedrift år 1913, för att inte tala
om 1903, men år 1933 uttrycker det blott vad
alla vet och kan se — och detta utan den
moderation, som konstnärligt är på sin plats, då
det icke längre är nödvändigt att med skällsord
och grov polemik väcka folks uppmärksamhet
på det fenomen som är föremål för satiren.
”Job” (1930) är ett ganska bra läsdrama.
”Sørensen eller Hvad med Retfærdigheden”
(1936) är ett mindre gott speldrama, som inte
alls vinner på att läsas — tvärtom.
Lustspelet i tre akter ”Jeg skal ha’ et Børn”
(1938) är tills vidare Ejnar Howalts i
dramatiskt avseende och med tanke på scenen mest
lyckade arbete. Vekt är det inte. Replikerna
äro som skurna ur rågbröd och medvurst med
en smutsig fällkniv. Men de komma in i örat.
Tendensen är tjockt påbredd — men den är
inte kväljande.
Två unga flickor och två unga män befinna
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
