Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Nordström, Ludvig, Sveriges Guldkust; Petter Svensk, anmälda av Sven Barthel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Sveriges Guldkust
LUDVIG NORDSTRÖM: Sveriges Guldkust.
Fortsättning på ”Stor-Norrland”.
Bonniers. 1939. 4: 25.
LUDVIG NORDSTRÖM: Petter Svensk.
Sveriges Guldkust II. Bonniers. 1940.
4: 25.
Det existerar förhållanden här i landet, som
behöver förbättras, och Ludvig Nordström har
satt sig i sinnet att sprida kännedom om dessa
förhållanden. Därför har han under de senaste
tjugu åren varit en upptäcktsresande i sitt eget
land och sin egen tid, och
forskningsresultaten har han framlagt i tjugu laddade
volymer, reseskildring, reportage, essayistik, nyttig
och rolig litteratur. De nu utkomna ”Sveriges
Guldkust” och dess fortsättning ”Petter Svensk”
är en bra nära idealisk blandning av
reseskildring och reportage. Nordström har mycket att
säga svenska folket, han är angelägen att nå
så många som möjligt med sin förkunnelse och
han gör det på det rätta sättet: genom att göra
fakta roliga, kandera sina beska piller, göra
skönlitteratur av journalistiken. Han är mästare
i den konsten, alltjämt ouppnådd. Konsten att
få allting att se nytt ut, att skildra nästan
påträngande åskådligt, måla med ständigt fräscha
färger, alltid se med nytvättade ögon. Konsten
att trolla liv i ett faktum och konkretisera ett
resonemang, att hugga en människa eller en
situation i nackskinnet och ställa upp den
framför läsaren så att den syns. Böckerna är
roliga att läsa, det kan till att börja med
konstateras.
Och så det allvarliga innehållet:
Nordström gjorde under maj—juni 1939 en
resa i båt längs Norrlandskusten från Umeå
i norr till Gävle i söder. Ändamålet med resan
var att åstadkomma ett komplement till
”Stor-Norrland”. Där gällde det industrimännens
arbetsförhållanden och synpunkter, här gäller
det arbetarnas. ”Alla slag av arbetare,
musklernas och hjärnans, jordens, havets,
landsbygdens, städernas.” Det blir en redogörelse
för nutida svårigheter och framtida
möjligheter. Överallt gäller det
återuppbyggnadsarbetet efter den norrländska
adertonhundra-talsindustriens ekonomiska och moraliska
bankrutt. Svårigheterna är framför allt
sågverks-döden och rationaliseringen, den nödvändiga
förvandlingen av hela norrlandsindustriens
struktur. ”Och vad Norrlandsfolket, som i
hundra år vant sig att betrakta skogen och
arbetet i skogen och flottningen och sågen
och brädgården och bogseringen såsom
ingående i tingens eviga ordning, skall få för
plats i allt detta nya, det kan ingen människa
säga.” Svårigheterna är bristen på
organisation inom jordbruk och fiske, bristen på
framsynt, effektivt intresse hos det övriga Sverige,
som hittills i stort sett betraktat, behandlat och
utnyttjat Norrland som en koloni, sugit pengar
ur landet utan att känna verkligt ansvar för
dess — och därmed för hela Sveriges —
framtid. ”1 Sverige tänker man inte på framtiden.
Man tänker bara för dagen, ja bara för
stunden och ögonblicket. Man vill inte bygga upp
med tanke på framtida generationer, på lång
sikt. Man vill tjäna pengar. Genast. Sen får
det gå med landet, som det vill.”
De framtida möjligheterna ser Nordström
för industriens folk i mer och mer
yrkesspe-cialiserade arbetare inom mer och mer
specialiserade industrier, för bönderna i en
starkare centralisering av jordbruket, för fiskarna
i en fastare organisation. Men framför allt
gäller det att Norrland — detta land som
skulle kunna föda millioner — äntligen
organiskt förenas med Sydsverige till hela landets
framtida båtnad. ”Den urgamla uppklyvningen
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
