Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Lund, Edgar, Hjalmar Bergman, anmäld av Erik Hj. Linder - Sandström, Tora, Ist die Aggressivität ein Übel? anmäld av Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
sagor var den angripna parten och ingen
mindre än professor K. V. Zetterstéen
angriparen. Själva översättningen finns förtecknad
under avdelning 8 i Edgar Lunds bok: ”Av
Hjalmar Bergman utförda och i bokform
utgivna översättningar till svenska.” Denna
avdelning upptar dessutom Machiavellis
”Fursten” och Ferreros ”Rom”, vältaliga
vittnesbörd om Bergmans grundliga italienska studier.
Via de otryckta radiopjäserna och
-föredragen, av vilka enligt uppgift en del skall
utgivas till tioårsminnet av diktarens död, och
via övriga icke tryckta dramatiska arbeten
kommer man till avdelningen ”Filmer”, som
inregistrerar ej mindre än femton nummer
under en filmhistoriskt viktig epok, och till
den ur bibliografisk synpunkt märkliga
avdelningen ”Grammofonskiva”, vilken upptar en
uppläsning i serien Svenska diktarröster — ett
experiment från 1930, som visst inte slog
särskilt väl ut (ehuru skivan är bra).
Översättningarna i bokform till främmande språk
omfattar sju språk och fem trycksidor. Den
avslutande nionde avdelningen, ”Arbeten om
Hjalmar Bergman”, tar hela sjutton sidor
i anspråk — något som nödvändiggjorts bland
annat därav, att även tidningsnekrologerna vid
diktarens död medtagits. Man finner på denna
avdelning en maskinskriven amerikansk
uni-versitetsavhandling av en entusiastisk
ame-rikanska(!), många intervjuer med den ofta
utresande och hemkommande författaren,
en-cyklopediska uppsatser, Ruben G:son Bergs
Verdandiskrift, Fredrik Bööks kända essay
från 1926 i sina två versioner, Stina Bergmans
ganska talrika uppsatser med massor av
första-handsupplysningar, likaså ett dussin språkliga,
litteraturhistoriska eller biografiska studier av
vetenskaplig hållning över hans författarskap,
kringströdda i skilda publikationer. Där finns
också den upplysande lilla intervjuen ”Så jag
diktar . ..”, vilken en gång stod att läsa i
Vintergatan — och mycket, mycket annat som
för den Hjalmar Bergmanintresserade läsaren
redan nu och för forskningen i framtiden skall
spara mycken möda och säkert bilda en
guldgruva för fynd och funderingar kring
Bergslagens sällsamme fabulator. Erik Hj. Linder
Den berättigade självkänslan
TORA SANDSTRÖM: Ist die Aggressivität
ein Vbel? Bonniers. 1939. 7: 50.
Denna bok utgör ett i flera viktiga punkter
markerat avståndstagande från Sigmund Freud
av en hans lärjunge, och den gamle mästarens
död i samma dagar som boken utkommit
väcker vemod och lägger ett plus till dess
aktualitet. Med banbrytaren brukar slagget
i hans verk också få gå till förgängelsen, och
hädanefter blir naturligtvis en mängd av
Freuds slaviska eftersägare modiga nog att
anmäla avvikande mening. Tora Sandströms
kritik var däremot avsedd att nå honom själv
och kommer nu kanske att få desto större
uppmärksamhet hos sådana, som kunna draga
nytta därav.
Det är icke första gången som doktor
Sandström utger en bok över psykoanalytiskt ämne.
1935 utkom hennes ganska uppseendeväckande
studie över Ernst Ahlgren, den första svenska
bok, som behandlar ett litteraturhistoriskt ämne
ur sådan synpunkt. 1 nu föreliggande arbete
framlägger hon resultatet av en praktik, där
även hennes erfarenheter som pedagog kommit
till riklig användning. Man kan endast önska,
att boken genom översättning måtte bli
tillgänglig för en större allmänhet: den ger
ypperliga glimtar ur barnens värld för allt vad
föräldrar och lärare heter, inte minst den för
mången kanske förbryllande sanningen, ”det
hjälper alltid barn att få tala med fullvuxna
människor om förbjudna ting”.
Redan i inledningen säger författarinnan
ifrån att hon ofta vid psykoanalysen funnit
Freuds meningar vilseledande. ”Särskilt gäller
detta beträffande läran om sexualhämning som
den djupaste orsaken till alla neuroser och
perversioner samt beträffande hans teori om
dödsdriften, där han bland annat påstår, att
aggressionerna under alla omständigheter äro
destruktiva.”
I rak motsats härtill finner hon orsaken till
neuroserna i ett självuppehållelsedriftens
försvagande, som kommer den att verka skadligt
i stället för livsbefrämjande.
Då självuppehållelsedriften omfattar såväl
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
