- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / April 1940 Årg. 9 Nr 4 /
252

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Svensson: Kommentarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KO MM E N TA RE R

Agnes von Krusenstjernas
namn har väl sällan nämnts i samband med
Selma Lagerlöfs. Det var två från vitt skilda
håll kommande livsvägar, som här vid dödens
port tangerade varandra. Lika allmänt avhållen
och vördad som Selma Lagerlöf var, lika
omstridd var Agnes von Krusenstjerna. Hon
råkade ut för indignationen från de grupper, som
betrakta sig som speciellt samhällsbevarande,
och givetvis förbröt hon sig stundom mot det
smakliga. Från sina egna erfarenheter skildrade
Agnes von Krusenstjerna egentligen bara ett
enda tema: den unga, känsliga kvinnans
psykiska och fysiska mognadsprocess. Detta gjorde
hon med en sensibilitet och en öppenhet som är
utan motstycke i svensk litteratur. Förloppet
har genomgående en tragisk färgning; det
spirande, skira människoblomstret får inte gå
i knopp och slå ut sina kronblad i skuldlös
livshängivenhet utan tuktas och hålles nere av
sin grymma eller oförstående omgivning.
Bakom författarinnans skoningslösa satirer mot
sin egen klass och hennes nästan maniska
upptagenhet av perversiteter och
förruttnelsesymtom klagar oavbrutet, skönt och gripande,
denna svikna renhetskärlek. Att
misstänkliggöra själva uppsåtet i hennes författarskap är
därför kallsinnigt och ointelligent. Kritiken
mot henne har också huvudsakligen kommit
från sådana kretsar, där ”Lady Chatterley’s
Lover” får göra tjänst som pornografisk
litteratur. Att Agnes von Krusenstjernas romaner
innehålla sjukliga och frånstötande drag vore
det lönlöst att förneka, men denna sjuklighet
är endast ägnad att ställa andra partier av
hennes diktning i klarare relief. Det finns däri
tillräckligt mycket av skygg ömhet, stolt
tapperhet och förtvivlan intill döden för att
stämma oss överseende mot de frenetiska
hatutbrotten. Alldeles bortsett från moraliska
synpunkter innebär hennes diktning en betydande
utvidgning av vår knapphändiga psykologiska
romanlitteratur.

Agnes von Krusenstjerna offrade allt åt sitt
författarskap, familj, vänner, hälsa och till
sist livet. Hon försvann omärkligt från
skådeplatsen och hyllades knappast vid sin bortgång
som hennes diktning förtjänat. Men när livet
bakom hennes verk kommit mera på avstånd
skall hon säkerligen mera allmänt bli rättvist
uppskattad som en av vår litteraturs största
författarinnor.

Carl G. La urin

hade inga svårigheter att göra sig
hemmastadd i livet. Han var en livsnjutare, en sann
epikuré av för våra breddgrader ovanliga
mått. I denna epikurism ingick ett obetvingligt
begär att göra andra delaktiga av hans
glädjeämnen, främst konsten. Det mest markanta
draget i Carl G. Laurins skriftställarskap är
den otvungenhet, med vilken han närmar sig
läsaren. Hans framställningsform är i släkt
med den muntliga konversationens, den är
hjärtlig, kvick och suveränt omedelbar. Det tog
litet tid, innan de för all slags pomp och ståt
fallna svenskarna insågo att Carl G. Laurin
bakom sitt angenäma småpratande dolde en
betydande, ja, mästerlig stilist. Nu torde man
kunna säga, att mycket av det han skrivit
verkligen kommer att bestå som litteratur, trots att
det mesta skrevs med tanke på det omedelbara
nuet. Ännu säkrare är att Carl G. Laurin länge
kommer att leva i minnet och hävderna som
en småningom legendarisk representant för det
borgerligt liberala, individualistiska 1800-talet,
då människor ännu hade möjlighet att först
och främst vara människor. Ty det
mästerligaste Carl G. Laurin skapade var ändå Carl
G. Laurin själv, älskvärd, generös, kvick men
aldrig elak, fri från sentimentalitet, fördomar
och fanatism, en sannskyldig provkarta på de
egenskaper som just nu inte ha mycket att säga
till om i umgänget folk och folken emellan.

252

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 22 11:03:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1940-4/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free