Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stig Ahlgren: Agnes von Krusenstjerna och Louisa M. Alcott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRUSENSTJERNA OCH ALCOTT
Många scener och synpunkter i den alcottska
flicklitteraturen har väl roat och tillfredsställt
denna lilla brådmogna backfish. När hon läst
Våra vänner i fjol, måste hon högt och rent ha
gillat författarinnans apologi för de
kärlekshistorier som monterats in i berättelsen
uteslutande för att irritera några äldre läsare, vilka
klagat över ”för mycket älskog”. Lika litet som
en blomma kan sluta sin krona för solen kan
den unga kvinnan hindra sin kropp från att
blomma i famntag och smekningar, det känner
Agnes von Krusenstjerna som en försmak av
kvinnlighetens problem. Men älskog är ett
lättviktigt ord med smak av notomslag och tanteri.
I doktor Alecs frimodiga proklamation inför
den syrliga fröken Myra, i vetenskapens krav
på att unga kvinnor ska lära ”sig känna
och uppskatta sin kropp”, fattas något av
verklighetens egen klärobskyr, och därmed glider
också själva livsallvaret undan. Det måste
finnas en medelväg eller rättare sagt, något
tredje, något alldeles annat till upplevelse och
kvalitet, jämte den victorianska pedagogikens
hårdnackade förtegenhet och den sunde
trevlige husläkarens populärvetenskapliga
hurt-friskhet. Rosa med benranglets ländkota i
handen kan inte gärna vara portalfiguren till
vishetens och livskunnighetens värld. Så enkelt är
ändå inte livet. Det måste finnas något annat,
det som man känner inom sig, då man är en
ung kvinna i brytningsåren. Det måste finnas
fysiologiska sprängämnen, avsedda att lägga
”en flickstad i ruiner”, det måste finnas
hemliga resurser, som icke styras av det lilla
var-dagsförnuftet, det måste finnas tvetydigheter,
med ett ord det måste finnas ”moods”. Det är
till en början vaga slutsatser av denna typ som
kom skolflickan i ”Ramstaden” att försöka
komplettera Louisa Alcott på ett par viktiga
punkter.
Agnes von Krusenstjerna hade alltså djupa
skäl för sin åsikt att den amerikanska
ung-domsförfattarinnan påverkat hennes
författar
skap. Outlösta spänningar i dessa icke alldeles
”ofarliga” flickböcker hade tydligen oroat
hennes tidigt väckta diktargry, hade
föranstaltat om samarbete mellan kroppens stämningar
och analysens verktyg, till att börja med i
dagboksform. Först i Tonyböckerna befrias hennes
penna från det sista draget av privatissime.
Till och med det enligt allmänna tänkesätt
i borgerlig litteraturbedömarmiljö allra
vanskligaste av de problem som författarinnan djupt
och djärvt konkretiserat i Stanny Landborgs
lidelse för sin bror (Fröknarna von Pahlen,
del V), kan anses föregripet i Louisa Alcotts
respektabla ungdomslektyr. Temat bror-syster
klingar igenom på flera ställen i En krona
bland flickor. Fast allt där vid ytlig
genomläsning utstrålar en atmosfär av god tro och
fernissad aningslöshet, kan en psykologiskt
lyhörd person mycket väl ha uppfattat
tvivelaktiga tonfall. Lilla Agnes von Krusenstjerna
på jakt efter moods måste ha läst högt för sig
den här skildringen åtskilliga gånger, bitit sig
i läppen och med boken igenslagen släppt
fantasien lös! Här ett par fragment:
Pollys lyckligaste dag var söndagen, ty Will
underlät aldrig att tillbringa den hos henne.
I stället för att sova längre än vanligt den
dagen, var hon alltid tidigt uppe och i
ordning ... ty Will kom vid frukostdags för att
göra sig en glad dag tillsammans med sin
syster. Will betraktade henne som den bästa
och vackraste flicka som fanns, och Polly som
väl visste att det skulle komma en tid då han
skulle finna en annan bättre och vackrare var
tacksam för hans goda tanke och försökte göra
sig förtjänt därav ...
(det heter sedan att söndagspromenerande
borgare) ... undrade om Polly och Will voro
älskande eller kusiner från landet.
Ja, kapitlet Syskonliv i flickboken En krona
bland flickor av Louisa M. Alcott har satt
djupa spår i svensk litteratur! Det hade den
äldre generationen aldrig kunnat tänka sig.
Framför allt i den miljö som Agnes von
Krusenstjerna stammar från, kunde ungdomens
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
