Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Andreæ, Daniel, Liberal litteraturkritik, anmäld av Holger Ahlenius - Lund, Edgar, Hjalmar Bergman. Minnen och biografier, anmäld av Johannes Edfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
i inflytande och makt. Medan romantiken
svarar för litteraturkritikens estetiska,
psykologiska och idéhistoriska fördjupning, så växer
den liberala kritiken, såsom Andreæ påvisar,
ut över den rent litterära expertisens gränser
och blir livsåskådningskritik, idépropaganda
och följaktligen också politisk meningsyttring.
Betecknande är, att litteraturkritiken blott
utgör en sida av Theorells och Bergstedts
publi-cistik, och att deras artiklar ofta nog inte
handla uteslutande om ett visst litterärt verk
utan bara utgå från detta och sedan forma sig
till självständiga inlägg i olika dags- eller
kulturfrågor. För denna metod ha de
tillgodogjort sig lärdomar från den engelska
tidskriftslitteraturen, ”Edinburgh Review”, ”Quarterly
Review”, m. fl., samt från ”Det unga
Tysklands”, Heines och Börnes, polemiska skrifter.
Författaren ger en fyllig översikt av denna
utländska bakgrund och lägger både här och i
fortsättningen huvudvikten vid det
anglosach-siska inflytandet, som blivit av avgörande
betydelse för denna riktning inom svensk kritik,
särskilt för Geijerlärjungen och
Englands-resenären Bergstedt. På hemmasvensk mark
ha Theorells och Bergstedts insatser sina
förutsättningar i den liberala dagspressens
allmänna genombrott, i motsättningarna mellan
tyskt orienterad Uppsalakonservatism och
västeuropeiskt influerad Stockholmsliberalism
samt i äldre publicisters och författares
anti-fosforistiska kampanjer, som de skulle fortsätta
och fullfölja.
Mot denna brett och skickligt tecknade
rundhorisont, som i anmälarens tycke är det
värdefullaste i boken, redogöres sedan
ingående för de båda publicisternas kritiska
författarskap och litterära ståndpunkter. Den
genomgående välskrivna framställningen har
närmast det analytiska referatets karaktär och
har krävt ett väldigt forskningsarbete, då det
gällt att i tidningar och tidskrifter uppleta och
attribuera alla dessa ofta osignerade artiklar
och uppsatser, ett arbete, som, särskilt i
Theorells fall, förefaller att inte alltid stå i
riktigt rimlig proportion till de skildrade
föremålens betydelse. I fråga om Bergstedt
har författaren emellertid haft kärkommet
tillfälle att konfrontera tendenskritiken och
liberalismen från adertonhundrafyrtio- och
femtiotalen med sjuttio- och åttiotalens radikalare
strävanden; Bergstedt var, som bekant, en av
de äldre svenska kritici, som ställde sig
välvilliga till Georg Brändes.
Vad man saknar i denna eljest så
omsorgsfulla avhandling, är egentligen de
psykologiska synpunkter, som skulle gjort Theorell
och Bergstedt till levande människor, samt
framför allt den politisk-historiska
anknytningen. I senare fallet är bristen särskilt
kännbar, eftersom bokens ämne just är den
politiserade och politiserande litteraturkritiken.
Den skiftande dagsaktuella verkligheten och
den politiska debatten kunna då inte, såsom
här skett, skjutas åt sidan utan att
framställningen i någon mån kommer att hänga i luften.
Holger Ahlenius
Om Hjalmar Bergman
Hjalmar Bergman. Minnen och biografiskt.
Edgar Lund 1940. 12: 50.
Tryckt i 200 numrerade exemplar
uppenbarar sig plötsligt en ur många synpunkter
intresseväckande liten skrift om Hj almar
Bergman. Den är utgiven av Edgar Lund, bekant
genom en utförlig bibliografi över diktaren,
och innehåller dels några radioföredrag,
baserade på personliga minnen av Hjalmar
Bergman, dels ett längre, dokumentariskt
synnerligen intressant bidrag, ”Hjalmar Bergman
intime”, av fru Stina Bergman, och
slutligen några personhistoriska och genealogiska
anteckningar av Erik Hj. Linder om Hjalmar
Bergman och hans släkt.
Fru Elna S:t Cyr, diktarens syster,
understryker i sina minnen från Hjalmar Bergmans
barndom den tidigt framträdande
fantasibegåvningen hos brodern. Redan i barnaåren
bygger han upp en fantastisk fabelvärld,
befolkad av onda och goda makter och av en på
samma gång skrämmande och tjusande art.
Hans Larsson å sin sida formulerar några
personliga intryck av studenten Hjalmar
Bergman, som i sekelskiftets Uppsala tog
privatlektioner i filosofi för dåvarande docenten
Larsson. Mannaårens Hjalmar Bergman träder
oss till mötes i Anders Österlings hågkomster
av sammanträffanden med den febrilt och
under högtryck arbetande romanförfattaren
och dramaturgen. Porträttören och
porträtt
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
