Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Casson, Herbert N., Europa efter Hitler, anmäld av Bo Enander - Åkesson, Elof, The tacit assumptions of Swedish social life, anmäld av Erich Wittenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
annan demagog”. Demagoger finns emellertid
också i demokratierna, framhåller Casson och
att frigöra sig från dessa, är nödvändiga
förutsättningar för en bättre ordning i världen
och i den punkten kan man nog ge honom rätt.
Casson menar, att affärsmännen världen
runt nu borde ha sin stora chans sedan
yrkespolitikerna kommit i vanrykte. Men
affärsmännen ha, förklarar han ”fullständigt
försummat sin plikt som konstruktörer av
regeringar. De ha givit politikerna fria händer.
De ha passivt underkastat sig allt slags
vanstyre. De ha aldrig hittills föresatt sig att
göra regeringen till vad den bör vara.” Casson
tror emellertid på en förändring och som ett
hoppfullt tecken ser han, huru paradoxalt det
än kan låta, det sjunkande intresset för
politik i England. Det finns inte längre, säger
han, några politiska partier, inga stora mål
och inga politiska principer. ”Det finns
endast en på dagsläget inställd opportunism.”
Karakteristiken är förvisso alldeles riktig
och den träffar situationen i England likaväl
som i andra demokratiska länder, exempelvis
vårt eget. Det märkliga är emellertid att
Casson finner denna ”avpolitisering”, vilken
dock är mera skenbar än verklig, uteslutande
lycklig. Han resonerar som så, att sedan
diktaturerna likviderats — om hur det ska gå
till ger han dock inte närmare besked — måste
de europeiska demokratierna inrikta hela sin
uppmärksamhet på konkreta, inrikespolitiska
problem och vid deras lösning få inte
yrkespolitikerna, ”demagogerna” göra sig gällande.
Det blir i stället ”det praktiska livets män”,
affärsmännen, som få ta ansvaret för den
lösningen.
Cassons arbete har många intressanta och
tankeväckande partier, ehuru man ibland
tycker, att författaren tar litet väl lätt på saker
och ting. Det vittnar också klart om den
avgörande betydelse för händelseutvecklingen
som Storbritanniens politik för närvarande
har. ”Vi och amerikanerna”, heter det, ”äro
de enda internationella folken, och på oss vilar
ansvaret för hejdandet av nationalismens och
diktaturernas fördärv. Och det vilar mera på
oss än på amerikanerna, eftersom vi inte äro
isolerade och eftersom vi ha större erfarenhet,
då det gäller att länka världens öde.”
Bo EnANDER
Svenskt samhällsliv
ELOF ÅKESSON: The tacit assumptions of
Swedish social life. Gleerups. Lund 1939.
Inom ramen av ett föredrag för utländska
studenter vid feriekursen i Lund sistlidna
augusti har docent Elof Åkesson givit en
levande, idérik och övertygande bild av det
svenska samhällslivets tysta förutsättningar.
Med rätta framhåller Åkesson, att Sveriges
befolkning är ovanligt homogen, och att det
gemensamma språket och den gemensamma
religionen utgöra starka inre föreningslänkar.
Den tidigt vunna politiska självständigheten
och den långa yttre freden ha givit svensk
kultur en säregen prägel. Folkets djupa
fosterlandskärlek, som icke yttrar sig i ensidiga
reaktioner utåt, har fått sitt oförgängliga
litterära uttryck i Heidenstams ”Karolinerna”.
Det svenska samhällslivet vilar på en högt
utvecklad känsla för individens värdighet och
aktning för dess rätt, samt på förmågan av
organiserad samverkan, vilken påträffas i alla
befolkningsskikt och yrken. Ett starkt
byråkratiskt drag kan också konstateras. Dessa
ledmotiv avspegla sig troget i den gängse svenska
övertygelsen, att varje människa har sin
särskilda plikt och sina säregna uppgifter, som
hon har att fylla troget och samvetsgrant. Ett
storartat vittnesbörd om denna sociala
individualism är till exempel sjukhusväsendet: såsom
offentliga inrättningar äro sjukhusen skyldiga
att giva samma vård åt fattig och rik, gammal
och ung, man och kvinna. Den svenska
ärligheten beror också på en individualistisk
inställning, det stränga iakttagandet av skillnaden
mellan mitt och ditt. I förvaltningens och
rättskipningens mönstergilla prestationer och i
den imponerande höga genomsnittsnivån av
demokratisk uppfostran äro den svenska
individualismen och sociala andan förenade på
ett lyckligt sätt. Men trots den väl
funktione-rande förvaltningens topprestationer saknas det
inte betänkliga skuggsidor. Såsom Åkesson
skarpsinnigt betonar, leder den svenska
ämbets-magien lätt till att man överför byråkratiska
tänkesätt till de kulturområden där de icke
höra hemma. Så till exempel lider den
vetenskapliga diskussionen ofta av ett ofruktbart
inslag av kompetenstvister mellan fackmännen.
I Sverige lägger man ofta för stor vikt vid
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
