Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Carlberg: Jehuda och Charsum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖSTA CARLBERG
sånger. Mulor och åsnor, alla tungt lastade
med dyrbarheter från Damaskus, trippade och
tog sina steg över stenläggningen som om de
inte visste om att de gick.
Skalden vandrade då bredvid en annan ung
man. Han var klädd i en dyrbar klädnad,
stickad ined guldtråd och prydd med pärlor.
Dè var allvarligt inbegripna i ett samtal. Strax
innanför porten stannade de, lade inte märke
till hur tjänare och karavanförare lastade av
djuren, stödde sig på sina stavar och fortsatte
att samtala.
— Det är sant, Charsum ben Gambia, sade
den unge skalden, att du hör till sadducéernas
parti och att jag har större glädje av att lyssna
till fariséernas läror, men medan vi samtalat
dessa dagar under resan och du låtit din
mulåsna gå med tom sadel, har jag ändå känt det,
som om vi stode under samma fana. Som om
vi såge världen och livet från samma
utsiktspunkt. Kan det vara så eller är det blott en
villa?
Då svarade honom mannen i den
guldstickade klädnaden och sade:
— Jehuda ben Schimon, sannerligen är det
så som du säger. Ty det vi i dessa dagar
bevittnar, att människor i samma stad, av
samma släkt, av samma familj, ja, i samma
hus sätter sig upp mot varandra och tvistar
om uppståndelsens möjlighet, ger fariséernas
läror sitt stöd eller finner ut skäl att stärka
sadducéernas förkunnelse, rabblar profetior ur
de Heliga Skrifterna eller påminner om ord
ur Toran för att bevisa att sanna israeliter
måste gripa till svärd och samlas med
kan-aaims friskaror och vältra stenblock över
romarnas legioner — allt detta är icke ett
vittnesbörd om att dessa människor tänker
olika, men att de är olika. Jag menar: om
dessa olika åsikter för människor till
fiendskap med varandra, så är det icke för
tankarnas skull utan för deras innersta väsens
olikhets skull... Därför synes det mig, att
du har fullständigt rätt, vi två står under
samma fana, trots våra olika tankar. Vi måste
ha utsiktspunkten gemensam.
Den unge skalden log när han svarade:
—• Många gånger har jag under dessa få
dagar, då din närhet glatt mitt hjärta, tänkt:
”Hur lyckligt att Charsum ben Gambia icke är
farisé!” Ty just därför att du på ett så klokt
sätt gen driver mina påståenden, tvingas jag att
tänka ut ännu hållbarare, ännu djupare bevis
för mina åsikter. Att människorna i denna tid
så ofta råkar i hetsigt och oförnuftigt gräl, då
de ställer sina olika åsikter mot varandra,
måste, som du sade, bero därpå att de
egentligen gick och väntade på tillfälle till osämja.
Även om deras åsikter hade stämt överens,
skulle de ändock ej blivit vänner ...
— Nu gläder du mig återigen med dina
ord! sade mannen i den dyrbara klädnaden.
Detta är den fulla sanningen. Ofta har det väl
också hänt dig, att du känt dig skamsen över
att en främmande människa delat dina åsikter.
Det kunde vara en sådan som omfattar ditt
partis läror med ett fördunklat förstånd och
utan att ana deras innersta kärna och
betydelsefullaste djup. Det kunde vara en sådan som
rusar från det ena partiet till det andra, och
vars väsen är så grumligt och så okänt för
honom själv, att han utan svårighet kan byta
övertygelse, om han tror att det på något sätt
gagnar honom. Om han vädrar att vinden för
med sig doft av uppståndelsetro, då blir han
genast troende farisé, för vinden med sig
sadducédoft, då blir hans mun genast fylld av
de senaste dagarnas billiga kvickheter och drift
med något så förnuftsvidrigt som
uppståndelsetro ... Med en sådan kan man icke bliva vän.
Jag måste säga dig: det har också glatt mig
att du inte delat mina åsikter. Jag skulle icke
ha stigit av min mula och vandrat tillsammans
med dig i middagssolens hetta, om du endast
sagt: ”Ja visst, naturligtvis, så måste det vara!”
till allt vad jag påstått...
364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
