Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Thörnberg, E. H., Frälsningsarmén, anmäld av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Frälsningsarmén
E. H. THÖRNBERG: Frälsningsarmén. En
engelsk skapelse inom svenskt samhällsliv.
Serien Orientering i aktuella ämnen.
Bonniers 1939. 4: 50.
Thörnberg har dokumenterat en djup
förtrogenhet med våra religiösa folkrörelser, och
det ämne han senast har tagit till behandling
ligger utomordentligt väl till för hans penna.
För Frälsningsarmén synes författaren ha hyst
ett alldeles särskilt starkt intresse ända sen den
dag vid slutet av 1880-talet, då han i sin
småländska hembygd för första gången hörde
Hanna Ouchterlony tala. Sitt verk om
Frälsningsarmén inleder Thörnberg effektfullt nog
med en skildring av sitt första möte med den
då unga världsorganisationen.
Författarens sympati för rörelsen är, enligt
vad han själv bekänner, nästan lika gammal
som hans förtrogenhet med den, och tack vare
denna disposition har han också kunnat leva
sig in i sitt ämne utomordentligt väl. Likväl
har boken inte blivit någon ”lov- och
propagandaskrift”. Författaren inskärper i
företalet, att man inte bör betrakta hans verk på
detta sätt, och det finns heller inte någon
anledning att så göra. Thörnbergs teckningar
av den stora rörelsens monumentala grundare
— William Booth och hans maka Catherine —
har sålunda inte blivit enbart panegyriska
porträtt. Den kritiska sansen, sinnet för
mänskliga brister och humorn lyser överallt igenom.
Det har lyckats Thörnberg att med dessa medel
levandegöra hela ”dynastin” Booth för oss på
ett synnerligen åskådligt sätt.
Verkets huvuddel behandlar
Frälsningsarméns framväxande i Sverige samt rörelsens
organisation, uppgifter och ställning i
samhällslivet särskilt i Sverige och England.
Frälsningsarmén har som bekant vunnit spridning
över snart sagt hela världen, men det ligger
i sakens natur, att rörelsens utveckling i själva
moderlandet — England — samt i Sverige har
kommit i första rummet i ett arbete av denna
karaktär.
Thörnberg avbryter då och då sin av fakta
späckade framställning med att relatera sina
personliga minnen av de ledande
personligheterna och sin uppfattning av deras verk.
Intrycket av en stark inlevelse i ämnet kvarstår
på så sätt genom hela boken. Kanske kunde
man dock göra den invändningen, att
dispositionen skulle ha vunnit i klarhet, om
författaren mera strikt hade uppdelat sin
framställning i särskilda avdelningar för historiker
och personlighetsteckningar samt för
organisatoriska frågor.
Redan i verkets undertitel understryker
Thörnberg Frälsningsarméns egenskap av
”engelsk skapelse”, och han återkommer gång
på gång under framställningens lopp till
”salva-tionismens” betydelse som föreningslänk
mellan svenskt och engelskt. Den som tidigare inte
ägde någon större förtrogenhet med
Frälsningsarmén, blir överraskad över den
strikthet, med vilken högkvarteret i London synes
utöva sin hegemoni även i ett fjärran land
som vårt. Rörelsens organisation är, betonar
Thörnberg, inte demokratisk utan
militärt-autokratisk — och likväl har den vunnit
utbredning företrädesvis i demokratiska länder!
Thörnberg kallar sitt verk en
”religions-historisk” studie. Han vill i sin skildring bland
annat ge belysning åt frågan, i vilken mån
Frälsningsarmén har påverkat det moderna
samhället och vice versa. Han ger åtskilliga
uppgifter av intresse rörande Frälsningsarméns
rekrytering med hänsyn till skilda
samhällsklasser i Sverige, och han analyserar den
sociala miljö, ur vilken rörelsen ursprungligen
utgick. Det genom den industriella
revolutionen nyskapade London med sina
uppåtsträvande sociala mellanskikt, sin bottenlösa
fattigdom och sitt skriande behov av sociala
hjälpåtgärder utgjorde Frälsningsarméns
bakgrund. Rörelsens segerfärd över världen kom
därefter att på sitt sätt bilda en parallell till det
engelska kapitalets samtidigt fortgående
expansion. När William Booths måg, Bramwell
Booth, år 1878 besökte Sverige och bland
annat talade till folket i Värnamo nyinvigda
stationshus, var han gäst hos den engelske
entreprenör, som med hjälp av engelskt kapital
höll på att färdigbygga Halmstad—Nässjö
järnväg. ”Engelskt kapital”, skriver
Thörnberg, ”har ofta över land och hav följts av
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
