Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Crow, Carl, Den vise Kung, anmäld av Gustaf Lundgren - Stechert, Kurt, I tsarismens fotspår, anmäld av Bo Enander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Om denna praktiska moralfilosofi, som
utan överdrift kan sägas ha varit det
sammanhållande elementet i den kinesiska kulturen
under ett par årtusenden, får man emellertid
inte veta så mycket i Crows bok. Vad
författaren ger är i stället en övertygande och
levande bild av människan bakom den halvt
mytiska figur, som världen känner under
namnet Konfucius, och av den tid han levde
i. Konfucius’ släktnamn var Kung; Konfucius
eller Kungfutse betyder mästaren Kung. Crow
låter oss följa hans utveckling från enkel
packhusförvaltare till visdomslärare. Vi få
höra många intressanta detaljer om hans
privatliv. Hans äktenskap var just inte någon
succé. Den vise var föga kärlekslustig men så
mycket mer pedantisk; kunde till exempel
omöjligen sitta på en matta som var det
minsta skev, talade ej vid måltiderna och
bråkade om längden på sin nattskjorta. Det var
naturligtvis inte lätt för en vanlig kvinna att
vara gift med ett sådant original. En tradition
vill också veta att äktenskapet blivit upplöst,
och att hustrun med opassande brådska gift
om sig med en mindre lärd men mera
sällskaplig man.
Kanske var det bristen på trevnad i
äktenskapet och hemmet som gjorde att mästaren
under största delen av sitt liv reste omkring
i landet på en liten tvåhjulig, ofjädrad
oxkärra. Han åtföljdes under sina färder av ett
stort antal lärjungar, som andaktsfullt
lyssnade till hans ord och efter hans död år
479 f. Kr. upptecknade hans läror i de så
kallade Konfucianska Analekterna. Om den
vördnad och respekt lärjungarna kände för
honom vittnar följande anekdot. Vid ett
tillfälle försvann lärjungen Yen Yuan utan att
man visste vart han tagit vägen. Mästaren
blev mycket bekymrad, emedan Yen Yuan
var klen till kroppen och kunde befaras ha
omkommit. Efter fem dagars frånvaro kom
emellertid den saknade tillbaka, och när
mästaren talade om sin oro för honom, svarade
han: ”Så länge du är kvar i livet, mästare,
hur kunde jag då våga att dö?” Genom detta
svar förvärvade Yen Yuan historisk
ryktbarhet.
I motsats till sin store samtida, mystikern
Laotse, avböjde Kung alltid med bestämdhet
att tala om andevärlden och det översinnliga.
Han höll sig till den konkreta verkligheten
och inriktade sin strävan på att ordna det
mänskliga samlivet på ett förnuftigt sätt. Flera
gånger anlitades han av furstar, och en tid
tjänstgjorde han till och med som minister.
Som sådan genomförde han behövliga
reformer, bland annat av rättsväsendet.
Människohjärtat kände han i grunden, och många av
hans ord vittna om sällsynt psykologisk
klarsyn och etisk finhet. Till exempel detta: ”När
du ser en god människa, tänk då på att tävla
med henne. När du ser en dålig människa,
rannsaka då ditt eget inre.”
”Den vise Kung” är en ovanlig och
värdefull bok, som på ett utmärkt sätt fyller
uppgiften att göra en av kulturhistoriens mest
betydande gestalter mänskligt levande för oss.
Framställningen beledsagas av ett femtiotal
intressanta och vackra illustrationer, som
reproducerats efter de bilder ur den vises liv
som finnas inristade på stentavlor i det stora
Konfuciustemplet i Chufu.
Gustaf Lundgren
Hakkorset, hammaren
och skäran
KURT STECHERT: 1 tsarismens fotspår.
Tiden 1940. 1: 25.
Den analys som Kurt Stechert gjort i sitt
senaste arbete av bolsjevismens väsen och av
relationerna mellan det ”socialistiska
fäderneslandet” och Tredje riket är ett av de
viktigaste bidragen till den samtidshistoriska
litteratur som föreligger på svenska.
Författaren går visserligen till verket som övertygad
socialist, men hans grundliga och
vittomfattande beläsenhet i marxistisk litteratur bidrar
endast till att hans porträtt av ”socialismen”
i Sovjet verkar så helt övertygande. Man får
endast hoppas, att hans bok vinner spridning
i de kretsar i vårt land, där man ännu gör
sig några illusioner om det bolsjevikiska
Ryssland som framtidens land.
Författaren erinrar om ett uttalande av Stalin
från våren 1939, där det bland annat heter, att
”Mången gång frågas: utsugarklassen är
utplånad hos oss, det finns inga fientliga klasser
i landet, det finns ingen mer att undertrycka,
400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
