Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knut Hagberg: Om böckers ägande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BÖCKERS ÄGANDE
hänger samman med avståndet i tid och rum,
med fjärran land och fjärran tid, med allt som
är för fantasien tilltalande i 500-talets Indien.
För resten kan det ingalunda sägas, att dessa
gamla asiatiska författare nämnvärt inkräkta
på bokmarknaden, ty jag har haft mycken
möda med att samla dem. Översättningar på
tyska, franska och engelska äro allt annat än
lättåtkomliga. Men jag har nu ett par
hyllmeter med arabiska, egyptiska, persiska,
indiska och kinesiska berättare, historiker,
diktare och vise män, och till dem vänder jag
ofta tillbaka. Den indiska poesien — med
undantag för Kalidasa — är väl den för oss
västerlänningar minst lättillgängliga; men om
översättaren själv är poet kan resultatet ändock
bliva förtrollande; om jag examinerade i
litteraturhistoria skulle jag aldrig godkänna en
student som icke hade läst Arnolds Indian
Poetry and Indian Idylls. De konfucianska
Analekterna anser jag vara världens bästa
aforismer. Och jag läser numera hellre
Upanisjaderna och Warrens Buddhism in
translations än Kant och Schopenhauer. Dessa
s. k. skogsfilosofer voro överhuvud mycket
tilltalande människor, medan skogar utan filosofi
bara är blivande trämassa och filosofi utan
skogar lätt blir pedanteri.
Går jag till mina hyllor med antika
författare och litteratur om antiken, så innehålla
de vanligare ting, eftersom ju lyckligtvis på
senare tid vi ha fått förträffliga svenska
tolkningar av de grekiska och romerska
klassikerna. Men vi behövde fler. Varför finns det
icke på svenska någon fylligare samling av
försokratikerna, motsvarande ungefär Nestles
Die Vorsokratiker? (Denna Nestles tolkning
skulle jag inom parentes sagt ha svårare att
undvara än någon annan bok efter Bibeln och
Shakespeare.) Och varför översätter man icke
de gamla historikerna något flitigare?
Momm-sen och Ferrero äro nog bra, men det är
roligare att läsa Tacitus och Suetonius. Den
sistnämnde är ju dessutom i fråga om pikanteri
oöverträffad i världslitteraturen.
På min grekiska hylla står också ett väldigt
verk, som är av stor betydelse och
utomordentligt fascinerande, men som ytterst få
människor ha läst. Det är Dionysika av Nonnos,
detta stora epos varmed den hellenistiska
diktningen avslutas. Det handlar om Dionysos’ tåg
till Indien; författaren var egyptier, på äldre
dagar omvänd till kristendomen. I Dionysika
har han på ett utomordentligt praktfullt sätt
berättat de gamla myterna, och för min del
finner jag dem bra mycket mer poetiska och
levande i Nonnos’ framställning än i de referat
vi få i moderna handböcker i mytologi. Det
finns en mycket ståtlig tysk översättning av
detta epos, verkställt av Thassilo von Scheffer,
tyvärr tryckt i en dyr och liten upplaga. Goethe
yttrade en gång, att man varje år borde läsa
Longus Daphnis och Chloe. Det gör jag också,
så mycket hellre som Longus finns i en vacker
svensk upplaga, illustrerad av Yngve Berg.
Men av liknande skäl bör man icke alltför
sällan fördjupa sig i Dionysika.
Skildringen av Dionysos’ väg till Indien ger
mig nämligen samma svindlande vällustkänsla
jag hade, när jag 1911 följde Sven Hedins
visserligen mycket annorlunda färder över land
till Indien.
Mellan frukost och middag samma juldag
lät jag andra delen av Från pol till pol ligga
oläst tills vidare och tog itu med en annan av
mina julklappsböcker, Fågelkåserier av
Re-gulus. Ofantligt många människor av min
generation ha fått sitt första vetande om
fåglar av denna konstlösa och älskvärda bok. Rätt
snart blev den emellertid rätt ofullständig för
min ornitologiska vetgirighet, men ändå
fortfor jag att känna och känner än en behaglig
känsla av hemtrevnad var gång jag bläddrar
i den. De små anekdoter, kuranta kvickheter
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
