Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knut Hagberg: Om böckers ägande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNUT HAGBERG
Det finns emellertid en författare, som man
endast kan grundligare penetrera styckevis, på
samma sätt som en boksamling, som man
likaledes aldrig kan bli trött på eller färdig med,
som man alltid läser med känsla av att
befinna sig på upptäcktsresa, hur mycket man än
kan honom utantill, som säger de glättigaste,
djupaste och skönaste ting om alla livets
förhållanden och som alltså kan tjänstgöra som
ganska god ersättare för ett brokigt
sammansatt bibliotek. Och det är Shakespeare.
Jag var väl tretton år när jag började köpa
de små trevliga blå volymerna med guldsnitt i
Gleerups gamla Hagbergsupplaga. Sedan har
jag skaffat mig många olika editioner och ett
stort antal kommentatorer. Men det har sedan
dess aldrig gått en vecka, utan att jag någon
kväll släckt lampan efter att ha lagt undan en
Shakespearedel. Alla attityder man kan ha mot
tillvaron, pojkens eller de grå hårens, glädjens
eller sorgens, begärets eller avsmakens,
tank
löshetens eller grubblets, alla intressen, för
naturen eller politiken, för kvinnan eller
religionen, ha fått uttryck där, bättre än i
andra böcker. Den som har tid och tillfälle att
se honom på teatern bör göra det, i all
synnerhet som Shakespeare spelas bra i Sverige för
närvarande; Dramatiska teaterns föreställning
av Munch ado var sålunda alldeles
utomordentlig. Men läsningen ger ännu mer. Allt
vad som ger mening åt ägande av böcker:
visshet om att man har bredvid sig en värld
av kunskap och skönhet, som man hittar i
och är förtrogen med, men som har många
hemligheter kvar, ungefär som en älskad
trädgård, vars plantor man känner men av vilka
man varje vår lär något nytt, så är det med
Shakespeare.
Att äga Shakespeare på svenska och engelska
och läsa honom på båda språken utan många
kvällars avbrott livet igenom, det är mitt bästa
råd till alla boksamlare bland mina landsmän.
440
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
