Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margit Abenius: Fyrkantiga horisonter - Anmälda böcker - Lange, Birgit, Vårt gemensamma väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARGIT ABENIUS
maj, klockan tretton, trodde var en absolut
oförsonlig motsättning. Mellan Kristus och
Antikrist består en tydligt kännbar klyfta,
men det förefaller mig dock skevt att sätta
den slutgiltigt avgörande antitesen mellan
”kristendom” och hitlerism, respektive
stalinism. Nej, den som skriver detta upplever i
den mest konkreta mening det som nu pågår
som en tvekamp mellan de realiteter som av
de kristna kallas djävulen och Gud och av de
livstroende död och liv. Överfört på det
mänskliga planet blir det en motsättning
mellan slav- och despottyper å ena sidan och
friborna människor å den andra. I det ena eller
andra lägret har man att enrollera sig, finna
sin enkla eller svåra uppgift, studera fiendens
mentalitet och strategi och fatta målet i sikte.
Friheten som stjärna skulle jag vilja
formulera så här: Friheten är man berövad, när
något eller någon som har makten i god eller
ond avsikt tvingar en att stelna till död i
stället för att växa till liv. Några skribenter
har för mig betytt klarnade horisonter och
hjälp vid orienteringen, och professor Eli
Heckschers glansfulla artikel om ”Sveriges
frihet och oberoende” var helt nyss en
tändande appell.
En författare som verkligen kan driva en
att tänka på frågorna är Birgit Lange.1 Sitt
brinnande patos och sin undersökande tanke
riktar hon in på det moraliska och
pedagogiska området. I en nyutkommen dramatisk
essay med titeln ”Vårt gemensamma väl”
utför hon mer positivt frågor som tidigare har
sysselsatt henne. Essayn är inte politisk. Det
hela är sett på lång sikt. Så mycket blir
emellertid klart av författarinnans politiska
inställning som att England
inkompetensförkla-ras som hittillsvarande ordningspolis i Europa.
Hon tycks betrakta våldsregimerna som något
jämförelsevis efemärt och ett symtom och
1 Birgit Lange: Vårt gemensamma väl. Sundqvist
och Emond. Lund 1940.
sysselsätter sig uteslutande med brister och
förnyelsemöjligheter inom den gamla
traditionen och kulturen. Det ligger något i detta,
ty ett demoniskt geni och en våldslära kan ju
endast komma fram tack vare att den
motsatta sidan är korrumperad, medan ett
musikaliskt eller konstnärligt eller på annat sätt
positivt geni kommer fram trots alla hinder.
Men det kan inte förnekas att synen just nu
känns världsfrämmande och abstrakt. Birgit
Lange ser emellertid fram mot den omdaning
och den stora sammansvetsning som i en eller
annan form måste komma. Sedan
kristendomen som tro och metafysik — så resonerar
hon — har släppt sitt grepp om stora
människomassor (dels har den öppet kastats, dels
vittrat sönder inifrån och urvattnats till
betydelselöshet), har man kommit att rucka även
på moralen, inte bara på de bud som
smärtat alltför hårt, utan också på de för mänsklig
samlevnad nödvändiga. Resultat: fyrkantiga
horisonter. Vid det återuppbyggnadsarbete
som måste ske räknar Birgit Lange med två
faktorer: lagsystemet och appellsystemet.
Appellsystemet eller buden har till uppgift att
vädja fram de socialt värdefulla
karaktärsegenskaperna och stärka de sociala böjelserna, att
energiskt, målmedvetet och insiktsfullt binda
känslo- och viljelivet i god riktning, medan
däremot intelligensen bör släppas fri. I den
kristna etiken finner författarinnan några av
buden socialt goda och för mänsklig
samlevnad evigt nödvändiga. Dessa måste bevaras.
Andra åter anser hon genom kravens hårdhet
och psykologiska egenart inte socialt nyttiga
och giltiga för alla, tvärtom ofta djupt
skadliga för en lycklig karaktärsdaning. I ett
intressant avsnitt lägger författarinnan fram
några elementära bud: sanning, ordhållighet,
hänsyn för andras rimliga behov,
arbetsamhet. Som ett sine qua non kräver
författarinnan radikal skilsmässa mellan moral och tro.
Varje mytiskt och metafysiskt element
utren
452
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
