Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Romaner från England - Anmälda böcker - Heppenstall, Rayner, The Blaze of Noon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMANER FRÄN ENGLAND
till högsta s j älvövervinnelse. Det kan vara i
berättigad känsla av sin konsts och sina
syftens fördjupning som Graham Greene denna
gång gripit till en titel av starkare patos.
Rayner Heppenstall och hans bok ”The
Blaze of Noon” har här tidigare avhandlats
i ett Londonbrev. Bokens förtjänst kan dock
motivera ytterligare en granskning. Till sin
art är den snarare subtil än kraftfull, den
verkar inte genom våldsamt uppdrivna
uttrycksmedel, den är återhållen, behärskad,
tempererad. Men den bryter ställvis mot all
romanschablon genom en slående
uppriktighet. Förloppet äger ingen större spänning, det
tjänar övervägande till att belysa inre tillstånd
och förmedla den välbesinnade erfarenhetens
sanningar. Det ovanliga, det som visat sig
rent av kunna chockera, ligger just i denna
erfarenhet.
För att få tillfälle att säga vad han vill ha
sagt och för att ge detta tillräcklig relief har
Heppenstall låtit historien berättas av en blind
man. Denne man har så långt möjligt försökt
övervinna de psykologiska följderna av sin
blindhet. Han bemästrar med kylig
vaksamhet den blindes mindervärdeskänsla och
vägrar att kompensera den. Han värjer sin
mänskliga oavhängighet och avböjer allt medlidande
som möter honom i egenskapen av blind. Men
han kan inte undvika att känseln för honom
blir det viktigaste sinnet, det förhärskande
instrumentet i hans jämförelsevis begränsade
värld. Därav följer att han anser sig ha både
rätt och skyldighet att avvinna den fysiska
kärleken mer än andra människor. ”Kärleken
är beröring och jag är beröring”, heter det.
Men han romantiserar inte denna kärlek, utan
uppfattar den med nyktraste saklighet. Han
vill uppleva den utan känslorus, så enkelt,
naket och direkt som möjligt. Han vill förbli
kyligt opersonlig, i övertygelsen om att
kärleksakten är bäst när känslotemperaturen står
lägst. Han hånar de romantiskt uppskruvade
föreställningarna om stormande passion och
förtärande glöd som han finner utmärkande
framför allt för den engelska medelklassen.
Kärleksakten är inte känsla, lika litet som
poesi är det. Den är en transformering av
känsla. Fullbordad i ett tillstånd av
känslo-spänning blir den nödvändigtvis ofullgången,
konvulsivisk och otillfredsställande, likt
djurens parning. Och djurisk kärlek
tillfredsställer inte ens människans djuriska sida. Detta
påstående bottnar inte, förklaras det, i
ringaktning av det djuriska inom människan,
tvärtom. Men djuren är i själva verket
underlägsna människan även i sin djuriskhet och
ingen djurhona kan mäta sig med kvinnan i
hennes kärleksfullhets djup. Däri ligger även
det nödvändiga motdraget till den mänskliga
intelligensutvecklingen, som annars skulle bli
förödande ensidig.
Sådan är alltså den blinde mannens
kärleks-uppfattning, besläktad med den lawrenceska,
men mera avskalad och klarare i
konsekvenserna.
Boken börjar med att han kommer som
massör till en äldre dams hus i Cornwall. Där
blir han intresserad av en ung flicka, först
helt enkelt därför att hon inte skakar hand
med honom som de andra. (Handtryckningen
hjälper honom att bilda sig en uppfattning
om människor som han träffar första gången.)
Flickan är sålunda okänt land som lockar
honom till upptäckt. Hans upptäckter sker
långsammare, mödosammare än andras, men
i gengäld upptäcker han mycket mer och
tränger mycket djupare. Han stannar inte
bara vid det yttre, utan blottar efter hand
hela hennes inre varelse. Han finner att hon
redan skadats av livet, att beröringen med
männen börjat ödelägga henne. Det finns
blommor som sluter sig när man vidrör dem
4. — B. L. M. 1940. VI.
457
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
