Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norbert Guterman: Brev från New York - Anmälda böcker - Wright, Richard, Native Son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORBERT GUTERMAN
RICHARD WRIGHT
honom att skriva utpressningsbrevet. Efter en
jakt, under vilken hela Chicagos
negerbefolkning terroriseras, infångas han slutligen,
ställes inför rätta och dömes till döden, trots det
vältaliga försvar som förs av hans advokat Max.
Boken rymmer tillräckligt mycket handling,
drama och spänning för att fylla mer än en
”thriller”, och ändå är ”Native Son”, liksom
Dostoj evskijs ”Brott och straff”, framför allt
en psykologisk roman. Brännpunkten för all
denna handling är Biggers personlighet.
Genom skuld och ångest når han fram till
inre försoning, och hans brott förklaras från
sociala utgångspunkter. Bigger är en symbol
för sin ras. Hans ideal, värden och sätt att
vara bestämmas av hans kulturella miljö.
Amerikas institutioner, traditioner och själva
livsrytm ha byggts upp kring individens jakt
efter lycka; överallt hävdas energiskt att envar
har rätt till en människovärdig existens och
alla uppmanas moraliskt att bekämpa
orätt
visan, att hävda sig själva och sin stolthet, att
sträva efter personlig framgång, efter att få
ge sin egen personlighet uttryck. Men samma
samhälle förvägrar, i verkligheten om än icke
i teorien, flertalet av sina medlemmar
möjligheten att gestalta sitt liv harmoniskt och
meningsfullt, och gentemot negerbefolkningen
förvägrar det dem både i teori och praktik.
Författaren visar hur Biggers brott är ett
resultat av dessa stridiga krafter. Samhället
driver honom till det, ty, som hans advokat
säger, ”i vår blindhet ha vi så ordnat
människornas liv att deras hjärtans nattfjärilar
fladdra mot spöklika och obegripliga ljus”.
Men — och här talar
författaren-själsanaly-tikern för att komplettera sociologen —
Biggers brott är inte endast ett resultat utan
också en individualistisk lösning av
konflikten. Med djärv insikt låter författaren hjälten
påtaga sig den fulla skulden för sin handling.
Mordet var oavsiktligt, men tack vare detta
mord försättes Bigger i en situation i vilken
han ”förnimmer en tänkbar ordning och
mening i hans förhållande till medmänniskorna”.
Förut hade han levat i en kaotisk vildmark;
nu får hans liv mening. ”Jag har varit rädd
och jagad hela mitt liv, och när jag hade
dödat den där första kvinnan var jag inte
rädd längre för en liten tid.” För att kunna
leva hade Bigger måst skapa en ny värld åt
sig: han måste dö för den, men han kan
acceptera sitt öde när han förstår det. Denna
”lösning” är naturligtvis inte generellt giltig
och författaren godtar den inte på något sätt.
Den duger bara för Bigger. Andra personer
i boken — hans mor, hans syster — nöja sig
med den tröst som religionen bjuder dem.
Det finns alltså en sens moral i denna
mordberättelse; och det enda allvarliga felet i
Wrights konstnärliga bedrift — om ett
övermått av tydlighet kan kallas ett fel — är den
metod genom vilken denna sens moral
klar-göres. Meningen i Biggers öde framgår först
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
