Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: Italiens öde - Anmälda böcker - Borgese, G. A., Goliath, the March of Fascism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN STOLPE
della critica romana” och samlat sina
viktigaste synpunkter i verket ”La vita e il libro”.
Någon har kanske också lyssnat till hans
lysande föredrag ”11 senso della letteratura
italiana”, som hållits på en del håll i Europa,
eller läst hans rätt ofta citerade essaysamling
”Poetica delFUnitå”. Den bästa existerande
boken om d’Annunzio är också av hans hand,
och han var vid tiden för fascismens
framträdande utrikesredaktör i Corriere della sera.
Vid den amerikanska Penklubbens
världskonferens sommaren 1939 spelade han en
framträdande roll och hävdade i diskussionen om
kulturen och emigranterna med bitterhet och
kraft, att egentligen all verklig kultur måste
vara emigrantkultur. Borgese har under de
senare åren varit verksam som
universitets-man och föreläsare i Förenta staterna och
tillhör där den intellektuella emigrantkretsen
kring Thomas Mann och Dorothy Thompson.
Han har under denna tid utarbetat ett tills
vidare endast på engelska och tyska
föreliggande verk om fascismen, som förefaller mig vara
det märkligaste som skrivits i ämnet, och som
kan vara förtjänt av ett litet utförligare
referat, eftersom det är späckat med fakta och
synpunkter, som torde vara även den svenska
elitpubliken tämligen främmande.
2.
Först emellertid ett ord om författarens
metod. Liksom de flesta italienska kritiker
efter Croce är Borgese livligt intresserad av
historievetenskapens, människokunskapens och
överhuvud kunskapens problem. Han tar i sin
bok kategoriskt avstånd från den marxistiska
materialismen, som han icke anser ha några
möjligheter att komma åt det väsentliga i en
historisk utvecklingsprocess. Bokens första
ord lyder:
”Denna bok är icke baserad på den
uppfattningen, att vi redan vet allting, och att allt
mänskligt skeende, i det förflutna och i det
kommande, kan och måste förklaras som det
predestinerade resultatet av ekonomisk
determinism. Den är oförenlig med den meningen,
att människonaturen är stabiliserad, och att
människorna beter sig som robotar, vilkas
reaktioner kan förvandlas till lagar lika
ofelbara som man tror de mekaniska lagarna är.
Den åskådning, som ligger bakom denna bok,
uttrycktes för lång tid sedan av Leibniz, när
han sade, att människorna behärskas mer av
passioner än av intressen. Dess syfte är att
ge en karaktärsbild av en del av de
personligheter och teckna arten och riktningen av de
passioner, som fört oss dit där vi nu står.”
Under analysen av Mussolini gör
författaren också en utvikning (sid. 171), där han
pekar på tre olika vägar för den historiska
vetenskapen, skildringen av det förflutna
skeendet.
Den första är den professionella
historikermetoden, som endast tänker i massrörelser
och ekonomiska strider; personligheten blir
där endast en livlös docka.
Den andra är den biografiska, som går
tillbaka till Plutarkos och Cornelius Nepos; där
är individualiteten allt. Denna forskningsväg
har förnyats av Freud.
Den tredje vägen är den geniale
romanförfattarens, som förstår att mot varandra väga
determinism och frihet, miljö och
personlighet. ”Ingen modern historiker har nått fram
till den fullhet i perspektivet som vi finner
hos Balzac eller Tolstoy, och Aristoteles’
mystiska uttalande, att dikten är mer filosofisk —
vi skulle för vår del vilja tillägga: mer
historisk — än historien själv, blir i ljuset av
denna jämförelse ett påstående präglat av
common sense.”
Denna tredje väg försöker författaren själv
anlägga, när han ger sin karaktärsbild av
Mussolini, ingalunda blind för ”geografi,
kronologi, genealogi och sociologi” men ändå
öppen för att de drivande krafterna hos denna
480
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
