- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Sommarnummer juni-augusti 1940 Årg. 9 Nr 6 /
486

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Willy Heimann: För boksamlaren - Anmälda böcker - de Bury, Richard, Philobiblon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖR BOKSAMLAREN

En medeltida bo k
samlares memoarer

utgöra tjugu traktater ”Om kärleken till
böckerna” av den engelske biskopen Richard
de Bury (1287—1345). Han skrev dem under
sina sista levnadsår och avslutade dem kort före
sin död. På sätt och vis betraktade han dem
som testamentet efter ett liv som ”så mäktigt
gripits av denna extatiska kärlek (till böckerna),
att vi med åsidosättande av andra jordiska
ting endast brunnit av lust att samla böcker”.

Författaren till ”Philobiblon” — såsom
han efter grekiskan kallade sin skrift — var
också en av 1300-talets största boksamlare i
England, varom vi få veta mera i hans bok
samt av en krönikör, som meddelar att fem
skottkärror inte förslogo för att forsla bort
hans böcker (handskrifter). Vi ha alltså i
Philobiblon dels ett vältaligt vittnesbörd av
en man, som förkunnar för oss att vishetens
skatt främst står att finna i böckerna och att
man måste föredraga böckerna framför
rikedomen och nöjet — en övertygelse som icke
ens på den tiden var en nyhet och som
förvånar oss ännu mindre i dag — dels även en
boksamlares lidelsefulla bekännelse, som inte
blott säger oss varför utan även hur man bör
samla böcker. Därför har biskopens skrift
blivit såväl ett lovtal till böckerna som ett
memoarverk och är i det avseendet unik i
medeltidens litteratur.

Även om vi tack vare de medeltida
handskrifter som finnas bevarade sedan länge
vetat att bibliofilien kanske aldrig stått i
sådan blom som då, så är det ändå
tillräckligt fängslande och märkvärdigt att följa
boksamlaren Richard de Bury i hans spår och
därvid lära känna hans erfarenheter, som äro
modernare än man skulle kunna tro. Hans
samlarnit måste även för hans tid ha varit
ovanligt stort. De förebråelser för
”vetgirig

het”, ”snikenhet”, ”fåfänga” och
”omåttlighet” som han härigenom ådrog sig föranleda
honom ofta att i sin skrift med synnerligen
häftiga ord draga i härnad mot sina belackare.
”Om vi hade ägnat oss åt villebrådsjakt, åt
tärningsspel, åt kvinnogunst, skulle de kanske
hava lovordat oss med välvilja.” Den
fredsälskande biskopen måste ha haft orsak till
dessa klagomål, då han drog sig tillbaka till
sitt biskopssäte Auckland för att där skriva
ner sina minnen. Såsom engelsk rikskansler
under den äregirige och grälsjuke men
skröplige konung Edward III hade han ett
bekymmersamt och oroligt ämbete och var i sin
ställning mera utsatt för angrepp än någon
annan.

Om alltså icke hans liv förlöpte i
vetenskapsmannens lugna bana och om än böckerna
endast utgjorde hans förströelse på lediga
stunder, så gav honom å andra sidan hans
höga, på en gång andliga och världsliga
ämbete sällsynta möjligheter att tillfredsställa
sin lidelse för böckerna. Därom berättar han
i bokens åttonde kapitel: ”Under vår
befattning som rikskansler ... stod för oss med
hänsyn till konungens gunst tillträdet lätt öppet att
fritt genomforska böckernas gömställen, och
man berättade, att vem som helst kunde lättare
vinna vår ynnest genom böcker än genom
penningar ... Då öppnades de berömdaste klosters
bokskåp, kistor riglades upp, och lådor
upplåstes, och böcker, som under långliga tider
slumrat i sina gravar, väckas förskräckta upp
ur sin sömn ... På så sätt ställdes kunskapens
heliga käril till vårt förfogande, somliga genom
gåva, andra genom köp och några genom lån
för tillfället... Dessutom tjänstgjorde vi ofta
som samme lysande, oförglömlige furstes
sändebud och skickades i rikets mångahanda
angelägenheter än till den romerska stolen, än till
det franska hovet, än till skilda makter i
världen, och allestädes buro vi med oss denna
kärlek till böckerna, som de största vatten

486

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 22 15:56:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1940-6/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free