Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Baum, Vicki, Hotell Shanghai, anmäld av Georg Svensson - Golding, Louis, Mr Emmanuel, anmäld av Artur Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
till Shanghai för att möta sin fader, som dagen
till ära offrat alla sina besparingar på fina
kläder och en luxuös middag. Det är ganska
anmärkningsvärt att Vicki Baum lyckats
ojämförligt bäst med detta öde, som genom sin
torftiga vardaglighet fördelaktigt skiljer sig från
de övriga mera färgstarka och rafflande. Rena
följetongen är Jelena Rubova, den sköna
ryskan som klättrar högre och högre på
sam-hällsstegen genom skickligt utnyttjande av sina
älskare, tills hon till slut blir ordentligt kär
i en enkel amerikansk försäljare, som hon
träffar i Shanghai, dit småningom också
dennes amerikanska fästmö anländer för att
slita honom ur sirenens armar. Det
sönderslitna Europa är för övrigt företrätt av en
judisk läkare, som fördrivits från Tyskland,
och en pianist, som för sina kommunistiska
idéer fått lämna samma fosterland för att till
slut hamna som barmusiker på Hotell Shanghai.
Återstår så den japanske samuraiättlingen
Yoshio Murata, en stillsam, taktfull
representant för sin ras, som av sina fanatiska
hedersbegrepp drivs att åtaga sig ett politiskt uppdrag
för vilket han saknar alla förutsättningar.
Därmed äro dramatis personæ församlade
och samspelet kan ta sin början för att genom
en deus ex machina i form av den slarvigt
tappade bomben plötsligt och meningslöst
avbrytas. Hela detta väldiga material av
individers liv och staters och rasers konvulsioner
fogar Vicki Baum samman med en teknisk
virtuositet, som lugnt kan betecknas som
överdådig. Men när man biter över så mycket får
man inte förundra sig över att en del förblir
osmält. Takten är uppdriven till högsta
hastighet, och då klaras komplicerade skeenden lätt
av i den här stilen:
När han kom hem från de första ferierna var han
som förvandlad. En storm av nya tankar och andar
hade bemäktigat sig honom. Schopenhauer. Nietzsche.
Wagner. Ibsen. Livslögnen. Fri kärlek. Den enskilde
och hans egendom. Övermänniskan. Richard Strauss.
Oscar Wilde. Dostojevskij. Strindberg. Jugendstil.
Vore det inte för denna nervositet i tempot
och denna lust att få med allt på duken skulle
Vicki Baum med Hotell Shanghai ha kunnat
skapa en bok, som legat på ett högre plan än
hennes tidigare. Nu har det stannat vid ett
glansfullt konststycke och en perfekt
underhållningsroman. Georg Svensson
Magnoliagatan—Moabit
LOUIS GOLDING: Mr Emmanuel.
Översättning av Ingrid Rääf. Lindblads 1940.
7: 50.
Golding är ju den populäre engelsk-judiske
författaren som gjort Magnoliagatan och
släktnamnet Silver bekanta. Han skriver, om
inte dickenskt, så i varje fall omständligt, med
ett betydande uppbåd av gemyt och sentiment.
Långa stycken är den småborgerliga
trivsamheten kvävande kompakt (gärna för mig
med en doft av piprök och nyvattnade
gräsmattor). Men han är en fingerfärdig herre
och vet vad som krävs av en populär roman,
alltså försummar han inte att lägga in ett eller
annat slags aktuellt raffel. Denna gång är
det judeförföljelserna som avvinnes de
erforderliga rysningarna.
I bästa affischstil har han smällt upp en
otroligt älskvärd gammal man, mr
Emmanuel: vithårig jude från Magnoliagatan,
nybliven änkling i beråd att resa till sin son
mjölkdistributören i Palestina, nött av
kontor och kommittéer men ändå i besittning av
ett daggfriskt barnasinne. Han kommer i
beröring med några landsflyktiga judepojkar,
ganska robusta och redan smått militäriskt
uppstramade, överlägset likgiltiga för den
välmenande gubben och hans leksaker. Blott
en av dem kommer honom närmare: den lille
överkänslige Bruno som längtar sig sjuk efter
sin härliga, blonda moder. De vandrar
tillsammans i skogen och Bruno spelar klagande
på sitt munspel. När moderns brev uteblir
försöker gossen dränka sig och mr Emmanuel
måste lova fara till Tyskland för att söka
efter henne.
Utan att ana vad han ger sig in i anländer
han till Berlin, tillitsfullt kramande passet
som intygar hans engelska medborgarskap.
Men i denna dystert hemlighetsfulla stad är
han i första hand jude, blir bemött med
hat-fullt förakt av några, undvikes ängsligt av
andra och betraktas med misstro även av
ras-fränderna, som han förskräcker med sina
oförsiktiga frågor. De efterspaningar han
påbörjar för honom ofrånkomligt i händerna på
Gestapo. Han blir inspärrad, misshandlas
nära nog till döds och överföres sedan till
Moabitfängelset, anklagad för de grövsta
för
497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
