- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Sommarnummer juni-augusti 1940 Årg. 9 Nr 6 /
500

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Fabricius, Johan, Slottet i Kärnten, anmäld av Thure Nyman - Nordenfalk, Carl, Katalog över Conrad M. Pineus’ konstsamling, anmäld av Gustaf Näsström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RECENSIONER

Hon gifter sig till slut med förvaltarens son
och annonserar slottet att hyra.

Det saknas, som synes, inte sensationellt
stoff i denna berättelse om en värld som går
under, men författaren undviker skickligt det
melodramatiska och fyller ut bilden med
roande eller rörande scener som påminna om,
att han är mantalsskriven i genremålarnas
hemland. Det skulle man annars inte kunna
gissa av miljö- och människoskildringen, som
i allo bär en äkta österrikisk prägel. ”Slottet
i Kärnten” är ett nytt bevis på författarens
virtuositet som underhållande berättare med
ambitiösa syften. Thure Nyman

Mecenat i Göteborg

CARL NORDENFALK: Katalog över Conrad
M. Pineus’ konstsamling. Göteborg

1940. Tryckt i 350 ex. å
Oscar Isacsons
boktryckeri A.-B.

Alltsedan 1880-talet, då Pontus
Försten-berg framträdde som en frikostig gynnare av
Konstnärsförbundets målare och skulptörer,
har Göteborg haft namn om sig att vara
mecenaternas stad framför andra i Sverige. I våra
dagar upprätthålles detta goda anseende
framför allt genom dispaschör Conrad Pineus
och direktör Hjalmar Gabrielson, av vilka
den senare specialiserat sig på att samla
självporträtt av nu levande konstnärer,
medan den förre har mera mångsidiga
samlarintressen. I sin villa (med det egendomliga
namnet ”Darjeeling”) hyser Pineus en
kollektion om ungefär 350 nummer och med
tyngdpunkten lagd på den så kallade
Göte-borgsskolan (Simonsson, Sandels, Ullman)
och dess meningsfränder inom nutida norskt
måleri, främst Henrik Sörensen.
Uppenbarligen ha Simonsson och i synnerhet Sörensen,
som har en älskvärd vana att lägga sig ut för
andra, varit energiska ”skaffare” åt vännen
Pineus, men väl en gång i farten har denne
själv på egen hand öppnat både hjärta och
plånbok för konstnärer, som han lärt sig
sätta värde på, låt vara att de inte accepterats
av umgängeskretsen. Därvid har han till
exempel, med sitt starkt utvecklade sinne för
ironi och anekdot, kommit att intressera sig
för Dardel, men han har också, kaprieiös och

segt oavhängig som han är, vågat reta sina
göteborgska och osloitiska vänner genom att
köpa en stor soluppgång av Kylberg,
dessbättre — berättar han själv — för en summa,
som man i förhållande till Kylbergs vanliga
priser skulle kunna kalla självkostnadspris.
Det där lite finurligt retsamma draget ger sin
säreget krumeluriska kontur åt Pineus’
sam-larprofil.

På senare år ha vi fått stora och luxuöst
utstyrda kataloger över flera svenska
privatsamlingar, bl. a. prins Eugens och Herman
Gotthardts. Nu har också Conrad Pineus
givit ut en praktvolym över sin samling, och
det kan gärna sägas, att den är ett mönster
för hur ett dylikt katalogverk bör göras. Detta
beröm adresserar sig främst till doktor Carl
Nordenfalk, som redigerat katalogen och
utfört de mycket ingående och koncisa
beskrivningarna av konstverken. Utan att på någon
punkt hemfalla åt spekulativa utsvävningar
analyserar han bildkomposition, färgbyggnad
och motiv, och den som själv sett samlingen,
frapperas av hur dessa analyser ge ny skärpa
och distinktion åt ens bleknande färgminnen,
trots att allt vad färgbeskrivningar heter
erbjuder ytterligt stora svårigheter i vårt för
sådana syften föga tjänstvilliga språk.
Framställningsformen är starkt sammanträngd,
men klar, redig och åskådlig och så populär,
att den skulle kunna tillgodogöras även utan
estetiska förkunskaper. Nordenfalk gör sig
emellertid inga illusioner om att folk frivilligt
sitter och läser kataloger över samtida konst
(men varför inte det — likaväl som man läser
kokböcker, kartor och tågtidtabeller?), men
han hoppas — och det är kanske inte mindre
sangviniskt — att någon människa om ett
par hundra år ska genomilas av doktoral
finnarglädje, när han i denna katalog hittar
sakuppgifter om konstverk, som en gång
tillhört en viss herr Pineus. I den förhoppningen
vinnlägger han sig om en minutiös och
föredömlig noggrannhet i sina uppgifter, vilka
utöver själva bildbeskrivningen omfatta
notiser om var, när och av vem konstverken
inköpts, när de utförts, hur de signerats, vilka
beröringspunkter de ha inom respektive
konstnärers produktion, vilka utställningar de varit
med på och den konstlitteratur de
behandlats i.

500

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 22 15:56:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1940-6/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free