Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fritiof Nilsson Piraten: Sång vid en grav. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄNG VID EN GRAV
fröken Jensens lit de parade. Andra klassen
gick främst. Det blev ett ögonblicks stockning
på tröskeln där lukten av klorkalk stack i
näsan. Småningom kommo vi alla in, det var
nätt och jämnt vi fingo plats på en gång. Allt
var vitt där inne utom kistan som var svart
och ett kors av buxbom på väggen över den
draperade kommoden. Dagern dämpades av
lakansväven för fönstret. Det var förunderligt
att fröken Jensen kunde få rum i den smala
kistan. Hon hade en spetsduk över ansiktet
och hennes hoplagda händer höllo om en
myrtenkvast. Fingrarna voro blå och blanka
som porslin. Fröken Lindman lyfte sakta
spetsduken och visade ansiktet. Det var inte fröken
Jensens ansikte. Därifrån jag stod såg jag en
skarpt uppspringande profil och en urholkad
kind med en svartnad fåra vid näsroten. Många
började gråta högt. Men Per Håla hade
upptäckt ett hål i kistan, det var väl hålet efter
en urfallen kvist. Han knuffade mig i sidan
och viskade medan han lirkade med pekfingret
i hålet:
— Ser du där e hål? De e för maskarna ska
kunna komma in. ”Matkar skola äta dig”, de
står där själv i boken!
En spillra bibelkunskap hade stigit upp i
hans medvetande vid detta makabra tillfälle.
Han såg skrämd ut, likväl blev han stående
med fingret i hålet. Jag ryste och sökte draga
mig undan hans pockande armbåge. Fröken
Lindman lade varligt spetsduken över den
dödas ansikte, visningen var slut. Att åter
komma ut i skolsalen var befriande som att
komma ur en gruva.
Veckan hade gått med frostnätter och klara
dagar, dagsmejan hade tärt snön och vägarna
voro mörka. Det var fara värt att begravningen
skulle få menföre. Men annat blev det. På
lör-dagsmiddagen började det snöa och mot
kvällen blåste det upp en nordost som hastigt
ökade och vräkte med sig massor av snö. På
natten blåste full storm. Jag låg länge vaken,
lyssnade till vädrets dån och ängslades för
mässfall. Ibland fick jag en hisnande
förnimmelse av att stormbyarna lättade på
takstolen. Fönsterrutorna brummade under
vindens tryck.
På morgonen hade stormen lättat något men
byarna revo i med oförminskad våldsamhet
och luften var tjock av snöfoget. Det blev ingen
procession till kyrkan, var och en tog sig fram
så gott han kunde. Om jag inte så att säga
skolat officiera hade det aldrig blivit tal om
att jag fått komma med. Jag blev väl påpälsad,
fick en schal om huvudet och åkte som ett
kolly i släden som far själv körde. Det blev en
besvärlig färd, ibland måste han stiga av och
leda hästarna genom drivorna. Vägen var dock
inte så lång och när vi voro framme ringde
det ännu samman. Jag befriade mig från
schalen och hörde plötsligt klockorna dåna
alldeles inpå mig. Kyrkan var osynlig i den
blindande snötjockan.
I vapenhuset låg en snödriva, stora gången
flöt av smältande snöklampar och vattenångan
bildade stora, diffusa ljusgårdar kring lågorna
från altarstakar och kandelabrar i koret.
Kistan stod för altaret och vid fotändan lågo i
en halvcirkel våra kransar med de röda
rosorna.
Menigheten var inte stor, det var ju
yrvädrets skuld. Av fröken Jensens elever voro vi
utvalda tolv de enda som kommit till kyrkan
men så fingo vi också hedersplatsen längst
fram i långskeppet. Där sutto vi gudstjänsten
igenom i de höga bänkarna och dinglade med
benen över stengolvet. Det säger sig dock att
vi kunde ritualen och följde den. När de andra
stodo upp till psalmsång, då hoppade vi ned.
Vi höllo upp psalmböcker, vi blundade, vi
lutade pannan i handen — allteftersom tillfället
bjöd. Men sång och spel, predikan och mässa,
allt gick oss förbi som i en dröm och rörde
sig våra läppar så var det inte i bön utan till
525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
