Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knut Jaensson: Hjalmar Bergmans diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR BERGMANS DIKTNING
”Herr von Haneken”, denna Hjalmar
Bergmans skenbart mest renodlat komiska roman,
är en etisk traktat av stora mått och stora
djup och den genomblåses av den annalkande
dödens isiga, stränga och förintande vind.
3.
Det skulle dröja hela nio år innan Bergman
återknöt till den romantyp som berett både
kritiken och publiken en glad överraskning.
”Hans Nåds testamente” blev visserligen inte
någon direkt publikframgång, men det var
i det tecknet han skulle segra, som det heter.
Det var som författare av ett antal ”komiska”
romaner som denne egenartade, förbryllande
och makabre diktare skulle bli känd, läst och
gå i upplagor.
Bergman, som 1910 varit nära däran att
bli uppskattad, sjönk åter snabbt i glömska.
Han fördjupade sig i sin besynnerliga värld.
Den plötsligt instruttande baron de Sars visade
sig tillhöra förtruppen till den armé av figurer
från Bergslagen och Wadköping som från
1912 håller sitt intåg i svenska litteraturen.
Det är som bekant fråga om en verklig
invasion. Det inledande personregistret till ”Vi
Bookar, Krokar och Rothår” upptar
sextiofem namngivna personer förutom ”två stycken
borgmästare, två stycken stadsfiskaler. Samt
folk.” Och Bergmans följande produktion
presenterar ju ständigt nya medlemmar av dessa
släkter.
Som barn fick han följa med fadern på
affärsresor till bruk och gårdar, och som han
var mycket tyst och blyg, glömde man bort
honom. Man visade sig, som Stina Bergman
berättar, fullständigt ogenerat. Den tyste
pojken i vrån fick från dessa bullrande
affärsmiddagar en oändlig mängd närbilder av nakna
ansikten. Släktkrönikor från flera håll har
ytterligare matat honom. Men minnesbilderna blir
vid kontakt med diktaren rent automatiskt
omformade och förvandlade. Hjalmar Bergmans
morfar, färgeriägaren D. J. Elgérus, brukade
kallas för ”biskopen” och i dikten blir han
morfar och biskop. Diktarens framgångsrike
fader behåller i dikten många av sina
karaktärsdrag, men hans öde och typ omvandlas
i ”En döds memoarer” till oigenkännlighet,
hans roll blir den misslyckade uppfinnarens,
den deklasserade drömmarens. Och en
”självbiografisk” barndoms- och ungdomsskildring
som ”Jag, Ljung och Medardus” är artskild
inte bara från Strindbergs, Söderbergs och
Ludvig Nordströms motsvarande skildringar
utan även från Selma Lagerlöfs. Verklighetens
omvandling är själva principen i Bergmans
diktning. Det oerhörda stoffet, i och för sig
förvirrande, blir ytterligare invecklat genom
denna princip.
Men även i detta virrvarr finns det trådar,
ledmotiv. I ”Solivro” pågick en ständig kamp
mellan aeretaner och matretter, en blodig strid,
som Solivro, själv ingen matrett och ej heller
någon riktig aeretan, så grundligt misslyckades
med att bilägga. Från ”Vi Bookar, Krokar och
Rothår” över ”Komedier i Bergslagen” och
”Mor i Sutre” fram till ”En döds memoarer”
pågår samma strid, mindre blodig men inte
mindre hänsynslös. De stridande är på ett
hemlighetsfullt och ödesdigert sätt
sammankopplade. Släkter bekämpar släkter. Och
liksom prinsen av Aeretanien genom sin älskade
blev förbunden med matretterna, så blir även
Siedlarna förbundna med Erik Janse och hans
släkt (”Komedier i Bergslagen”). I ”En döds
memoarer” är förbindelsen ännu intimare:
Arn-feltar och Arnbergar är bara olika grenar av
en och samma släkt.
Likväl har Hjalmar Bergman föga
gemensamt med de talrika författare som skildrat
vittutgrenade släkters öden eller följt en familj
genom flera generationer. Han ger inte som
Zola ett tvärsnitt genom samhället. Hans många
böcker skildrar inte som en Galsworthys
For-sytesaga eller en Hellströms Lekholmsroman
3. — B. L. M. 1940. VII.
537
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
