Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stig Ahlgren: Från bokhyllan - Anmälda böcker - Lagerlöf, Selma, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN BOKHYLLAN
liga år. Så samskolemässigt sett är skildringen
all right.
Efter att ha besett Sverige i djurens sällskap,
och Sverige är då inte bara det heidenstamska
(fall julesnö och susa djupa mo) utan
Luossa-vaara-Kirunavaarabolagets, Götaverkens,
Huskvarnas och spannmålsmagasinens förlovade
land, förvandlas den skånske
hemmansägar-sonen från att ha varit en liten ynklig nisse till
en karsk och realistisk svensk: ”Den Nils
Holgersson, som hade farit bort i våras, hade haft
en tung och långsam gång och släpig röst och
sömniga ögon, men den som kom igen, var lätt
och vig, rask i talet och ögon hade han, som
lyste och blixtrade.” — Det kunde ha varit
ett friskbetyg åt en pojke som nyligen
opererats för polyper. Men Selma Lagerlöf
stannade icke därvid. Hon ville med all
sannolikhet prägla idealet av en tidstyp, ty det heter
på ett annat ställe i boken: ”Klokhet och
duglighet är det som gör tiggare till furstar av
idag.” Hemmansägarsonen Nils Holgersson har
genom att på sin underbara resa invigas i
det fantastiska uppsving till storexportör som
järnvägarnas och sågverkens Sverige hade
genomgått under adertonhundratalets andra
hälft, suggererats att få den fasthet i
karaktären och det stål i viljan, som skall göra det
möjligt för honom att bli ”en furste av idag”.
Detta är i boken mirakelmomentets moderna
tillämpning. Selma Lagerlöf hyllar det liberala
evangeliet om personlighetens rätt till fritt
utvecklande av sina krafter, om ock (med
dimmiga reservationer) inom de gränser som
före-skrives av den kristna etikens kärlekskrav.
Trodde sagoberätterskan att dessa två
motsatta livsstilar, konkurrensens och kärlekens,
skulle gå att förena? Hon borde i så fall ha
följt Nils Holgerssons vidare öden på hans
väg till furstevärdigheten! Som yngling torde
han med sitt ”säljande ansikte” (se ovan!) ha
blivit placerad i luckan till någon ortsbank för
att, sedan han gjort sig känd för sitt dugliga
väsen och sin allmänna smartness, föras till
allt högre poster, allt fetare pastorat. Hur
gåsa-pågen sedan slutar beror i sista hand på
stabiliteten i den karaktärsstomme, Akka från
Kebnekajse hjälpte honom att lägga grunden till
i övergångsåren. Vi kan tänka oss Nils
Holgersson som avhållen fabriksledare med
cigarrskrin i silver på femtioårsdagen och kommen-
dörstecknet av vasatrissan i samma veva. Men
hann efterkrigstiden gjuta sitt orosgift i hans
ådror, hade det icke varit omöjligt att vi kring
1930 hittat den skånske hemmansägarsonen
som golfspelande he-man på något av
tänd-stickstrustens avdelningskontor i Paris,
Lissabon eller Sydney. Den som gjorde Sverige vid
fjorton års ålder bör ju kunna göra jordklotet
vid fyllda fyrtio!
Trots sina lärarinnegedigna insikter i modern
ekonomisk geografi gick Selma Lagerlöf aldrig
och bar på någon oförlöst marxist eller marxissa,
som längtade att få födas i hennes verk. Man
lockas tro det ibland, då hon lidelsefullt linjerar
upp de djupa ledens insatser i det stora
riks-bygget, men man finner alltid att det är hennes
varma, något oklara men samtidigt så djupt
riktiga tro på människan, som tillåter Selma
Lagerlöf att samordna åskådningar efter behag
och således leder henne att också tangera
folksjälens intima förbundenhet med den
materiella civilisationens problem. Den djupaste
tendensen i ”Nils Holgerssons underbara resa
genom Sverige” ligger i själva den
ekonomisk-folkloristiska myt, som Selma Lagerlöf skapar
genom att arbeta samman sockensaga och
pro-duktionshistorik, så att den moderna
industrialismens tillkomst kommer att betraktas
i ljuset av uråldriga sägner och anekdoter,
knutna till teknikens mödosamma födande ur
de breda lagrens kamp för sin existens. Med
en egendomlig kovändning blir resultatet i
”Nils Holgersson” att kapital och
produktionsmedel framställas som folkets ”egendom”
— inte reellt men poetiskt. Det är de folkliga
myterna och berättelserna som gör de stora
industriföretagen acceptabla för
sagoberätterskan, samtidigt som de på dessa sätta folkets
oförglömliga signatur, arbetets trade mark. En
socialism för känsla och inbillning men inte
för tanke och handling!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
