Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Beskow, Gunnar, Världsbildernas kamp, anmäld av Gunnar Brandell - Tarle, Eugen, Bonaparte, anmäld av Ulf Brandell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
värde och värdighet, som är andens och varav
begreppen frihet, sanning och rätt äro
aspekter.” Det gäller endast att finna de rätta
ledarna, de som kan hålla denna anda levande,
och detta i sin tur blir en uppfostrans sak.
Mycken diskussion hade blivit överflödig, om
man mera allmänt gjort detta klart för sig:
att demokratiens kärna är uppfostran och
frågan om dess bevarande en
uppfostringsfråga. Idealet för den demokratiska människan
finner Beskow i den engelske gentlemannen;
hur skall man alltså få fram en klass av
gentlemän, tillräckligt stor att fylla det kommunala
och statliga livets alla ämbeten och
förtroendeposter? Jo, genom folkuppfostran och en
uppfostran, som icke huvudsakligen inriktar sig
på det nyttiga, försåvitt man inte vill räkna
skapandet av karaktärer, personligheter,
människor som någonting ”nyttigt”. Så kommer
då Beskow till slut fram till att formulera
följande slutsats, lika överraskande hos
naturvetenskapsmannen som hos tjugutalisten: ”När
det praktiskt onyttiga — eller åtminstone inte
praktiskt nyttosyftande — på nytt blivit det
väsentliga i all högre bildning, när filosofi,
historia, psykologi, litteratur, konst, musik och
teater äro huvuddiscipliner — då står
demokratien fast i Sveriges jord!” Ja, han går så
långt att han kräver ”en humanistisk
bottenhögskola åtminstone upp till universitetsåldern”.
Låt oss inte uppehålla oss vid de praktiska
svårigheterna med ett sådant program; det är
viktigare och mera glädjande att fastslå, att
tjugutalets biologiska livsåskådning i och med
detta fått en humanistisk komplettering, som
överensstämmer med det bästa i traditionerna
från adertonhundratalet. Gunnar Brandell
Den första moderna diktaturen
EUGEN TARLE: Bonaparte. KF:s bokförlag.
Stockholm 1940. 9:—.
Detta arbete av en känd rysk historiker
utgör icke någon Napoleonbiografi, det är en
skildring av den bonapartistiska diktaturen,
dess uppkomst och konsolidering, dess till
synes oemotståndliga utbredning och dess av
utbredningen framkallade självförstöring.
Visserligen var denna diktatur på ett till och med
för moderna begrepp enastående sätt identisk
med sin skapare, men man märker tydligt
författarens strävan att slopa allt biografiskt som
icke tillika synes vara politiskt relevant. Boken
är befriande ren från alla intimiteter, men
frågan är om inte Tarle samtidigt tappat bort
något ganska väsentligt, nämligen Napoleons
personlighet. Man lär visserligen känna t. ex.
sidor av Napoleons temperament, eller man
får rättare sagt se hur Napoleon förstod att i
umgänget med främmande makters diplomater
hetsa upp sig till temperamentsutbrott (för
att använda ett milt uttryck) av den största
politiska betydelse, men författaren fäster föga
avseende vid den kalla, efter antika förebilder
arbetande världserövrarsträvan, som låg bakom
eruptionerna.
Tarle är emellertid från sina utgångspunkter
fullt ursäktad; han tillämpar nämligen i sitt
umgänge med det historiska materialet en
uppfattning enligt vilken personligheten blott är att
betrakta som ett medium för de ekonomiska
intressena; dessa äro nämligen historiens
drivande kraft, de representera det ”verkligt
verkliga”. Det är den materialistiska
historieuppfattningen, som här genomföres med
imponerande schvung och konsekvens. För att bli
något så när trovärdig förutsätter emellertid
denna historiska metafysik bland annat en
ekonomiskt kalkylerande mänsklighet, som inte
bekajas av några irrationella passioner. Enligt
Tarle åsågo sålunda Lyons sidenvävare med
förtjusning Bonapartes italienska fälttåg, enär
detta öppnade nya råvarukällor för dem,
medan de spanska fåraherdarna å sin sida
drogo upp i bergen och lade sig i bakhåll för
de franska trupperna av fruktan för att deras
dyrbara merinoull i händelse av fransk seger
skulle bli förbehållen den franska
ylleindustrien ! Här förutsättes icke blott en ekonomisk
allmänbildning av respektingivande mått utan
här förutsättes framför allt människor, funtade
efter en måttstock som — kanske både tyvärr
och lyckligtvis — alltjämt ligger kvar på de
marxistiska önskedrömmarnas plan.
För en skildring av Napoleonskrigens
permanenta konflikt, den fransk-engelska
motsätt
5. — B. L. M. 1940. VII.
569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
