Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stellan Ahlström: Vilhelm Ekelund som 1930-talsförfattare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILHELM EKELUND SOM 19 30-TALSF Ö RFATTARE
svenske diktaren från det tjugonde
århundradet ha gjort samma erfarenhet.
’Härmed ha vi kommit in på Ekelunds
förhållande till de mästare han älskar att anföra.
Lärda skalder stå ej högt i kurs för
närvarande, vilket till stor del torde bero på att
det myckna vetandet gör ett svårsmält,
nedtyngande och dött intryck. Så är ej fallet hos
Ekelund. Från Väster- och Österland hämtar
hans ande näring, tillägnar sig den helt och
omformar den till personlig egendom. Blott
sådant som står i samklang med egna tankar,
syften och ideal upptages. Föregångarna äro
vägvisare med vilkas rön de egna konfronteras.
Överensstämmelser betraktas som
sanningskriterium. Många gånger har Ekelund yttrat
sig om detta problem och hans åsikt
sammanfaller med den som Goethe en gång formulerat:
”Allt sant är redan förut tänkt; man må blott
försöka att tänka det än en gång.”
Intellektua-lism äger dålig klang i ”vårt land där den
litterära bildningen vanligen är tunn och
enkelriktad” — för att låna en känd skalds
uttryck — och för flertalet torde påståendet att
den ekelundska dikten äger sådan friskhet att
man med skäl talat om en intellektualismens
poesi vara fåfängt tal.
Du hast getollt zu deiner Zeit mit wilden,
Dämonisch genialen jungen Scharen,
Dann sachte schlossest du von Jahr zu Jahren
Dich näher an die Weisen, Göttlich-Milden,
så skildrar Goethe sin mognads- och
utvecklingsprocess. Orden äga tillämplighet på
Ekelund, som läser ”de vise och gode som förr
föraktades” och redan år 1921 förklarar: ”låt
oss ära dem, så som Goethe ärade dem”. Med
skäl kan understrykas att böcker som ”Om
Kristi efterföljelse” inte enbart ur kristen
synpunkt tillhöra mänsklighetens dyrbaraste
skatter. Det är genom psykologisk skarpsyn
de under sekler kunnat meddela styrka och
vederkvickelse åt otaliga.
För den som är omgiven av mörker är ljuset
dyrbart, och den som dignar i till synes
hopplös strid, hyser en brinnande åtrå därefter.
Då man läser Ekelund bör man hålla detta
i minnet. Ur ”Hafvets stjärna” (1906) hämta
vi raderna:
Endast kvalet andens blommor när,
endast kvalet hjärtats eldflykt spänner,
blott omvärvd av fasors midnattshär
själen djupt sitt hemlands vinddoft känner.
O, var blommar stranden, vilkens bild
smärtan fram med dunkla järnen bränner,
var den hembygd, från vars strömmar skild
här jag vandrar mållös utan vänner?
Alltmer blir under årens lopp ett av Ekelunds
viktigaste syftemål att besegra kvalet genom
att omforma den egna smärtan, bitterheten
och förödmjukelsen. Han talar med hänförelse
om ”den mänskliga förvandlings-magi, som
besvärjer orkan att spela som junibris”.
Ekelund vet att karaktären ej står att ändra men
anser samtidigt att möjligheterna för ett gott
utnyttjande av det onda äro oändliga. Man kan
”lika litet som man kan ställa ett träd i luften”
utrota det låga ur sin natur, men man kan
göra sig till dess herre. Obönhörlig är
hårdheten mot det egna jaget:
”Blott de vapen duga, som man är värd.
De pilar, du sänder, må du ha prövat — mot
dig själv. Det krig är det goda, det gagnande,
där du ingen annan motståndare haft än du
själv.”
På flertal ställen i de sista böckerna talas
om en Numavärld, vilken framhålles som ideal.
Hos Plutarchos, av vilken Ekelund städse varit
upptagen, finns en biografi över den romerske
sagokonungen Numa Pompilius, känd för sin
fromhet och sitt rättrådiga sinnelag. Om denne
berättas bland annat att ”för honom var den
sanna tapperheten förnuftets herravälde över
ens egna lustar”. Som synes är det inte
obetydliga krav Ekelund ställer på läsaren. Den
fordran på kringsynthet som i detta fall,
lik
621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
