Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margit Abenius: Kättaren, anarkisten och det rätta - Anmälda böcker - Grønbech, Vilh., Kampen för en ny själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄTTAREN, ANARKISTEN OCH DET RÄTTA
särpräglade individer uppfattas som
”underliga djur i Vår Herres hage” (som Carl G.
Laurin skrev om Ivan Aguéli), och att vara
geni är ett brott. Så drastiskt uttrycker sig inte
författaren själv. ”Det skulle vara en elak
orättfärdighet”, skriver han med mild sarkasm,
”om man beskyllde vår tid för att vilj a
undertrycka all originalitet. Psykologen, moralisten
och prästen kan inte undervärdera originalitet
av den enkla orsaken att de aldrig har
upptäckt den och näppeligen har en aning om
hur den ser ut.” Klart kommer Grønbechs syn
fram i studien över Høffding. Varmt sympatiskt
och inträngande följer han här ett nobelt
humanistiskt författarskap, visar på det ärliga
och pålitligt gedigna i det, men kommer också
fram till dess begränsning. Sina bleka
psykologiska porträtt gör Høffding efter en viss
norm som är den humana människan, och
i grund och botten är det alltid sitt eget
problem han återfinner hos andra. Att det finns
revolutionärer, originala, har han inte
upptäckt. ”Han kunde lugnt gå fram och klappa
en jordbävning utan att känna något som
darrade i fingrarna, än mindre någon fruktan
för att bli uppslukad.” Därför är Høffding för
Grønbech en typisk representant för
aderton-hundratalet, för pilgrimskulturen.
Men krafter som blir satta utanför livet och
Guds rike hämnas genom att bli fientliga,
demoniska. Demoner är inga varelser med
horn, svans och klövar, utan till sitt väsen
just osynliga och ogripbara. Demonerna som
vi själva har frambesvurit har nu fått oss i sitt
skoningslösa våld.
Den andra tendensen — som torde vara
urgammal — uppbäres enligt Grønbech mest
renodlat av kättare, väl också, måste man
tillägga, av enfaldigt visa så kallade vanliga
människor. I kättaruppfattningen är
verkligheten outtömlig och skapar oupphörligt nya,
egenartade och ofullkomliga världar som är
sin egen mittpunkt. Där gäller främst lagen
att fatta och förstå, ett älskande-skapande
förhållningssätt. Det förefaller som om kättarna
i kulturen skulle dyka upp sporadiskt; de
bildar ingen sammanhängande tradition. Men
kanske ändå — hur besläktad är inte alltid
läran hos dessa livets, människans och
gudsrikets upprörda förespråkare! I sin tröttsamt
ordrika och något vaga, men dock inspirerade
studie över Friedrich Schlegel tolkar
författaren en sådan kättartyp, för vilken varje
människa var ett geni, det vill säga en genuin,
ofullkomlig men med gränslösa möjligheter.
Störst, originalast, mäktigast i kedjan är för
Grønbech Jesus, den ständigt missförstådde.
Grønbech har sin egen självständiga
uppfattning av evangeliernas frälsargestalt.
De två strömningarna, den ena som går ut
på avslutning och fulländning och som därför
har ett dödsfrö i sig, och den andra som
erkänner ofullkomligheten och som vill väcka och
skapa liv, möts dramatiskt i Grønbechs
framställning i vårt fruktansvärt beträngda nu. Vi
kan inte komma längre i fulländning, anser
Grønbech, vi står vid vägens ödesbundna slut.
Det återstår oss att spolas bort ur vår egen
skapelse eller att som vanskapta och
sinnes-slöa ”räddas” på konstgjort vis av tyranni,
våldsmakt och yttre påbud. Med bilder som
skakar och upprör själen målar Grønbech vår
europeiska kulturs egenrättfärdiga sterilitet. V i
har på ett beundransvärt sätt lagt under oss
väldiga områden, men inte mottagit en enda
impuls ur de gamla rika kulturerna, inte fattat
en tanke i dem. Och därför att den kvinnliga,
mottagande principen är steril kan det inte
heller skapas något. Den manliga principen,
som är att forma, förändra, göra medvetet,
uppträder i våra dagar som ohygglig destruktion.
631
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
