Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margit Abenius: Kättaren, anarkisten och det rätta - Anmälda böcker - Grønbech, Vilh., Kampen för en ny själ - Tamm, Elisabeth och Wägner, Elin, Fred med jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARGITABENIUS
Grønbechs pessimism är den djupast
tänkbara, men mot den bryter sig tungt och
gripande hans optimism. I själva trångmålet
ligger en frälsningsmöjlighet. ”Alla födslotider
är trånga.” Det finns, menar han, också en
möjlighet att vi hittar tillbaka till livet och
upptäcker världen på nytt. Med bilder ur
mystikens värld åskådliggör han detta nya och på
samma gång så välbekanta förhållningssätt.
I några rader som jag uppfattar som bokens
kärnpunkt och viktigaste truism skriver han:
”Men det kan också hända att jag
upptäcker att jag är en människa, upptäcker att
jag är levande, upptäcker och bekänner att
jag vill vara här i världen, att jag älskar den
värld som är runt omkring mig, jag vill ha
den, jag begär den. Jag vill inte höra till dem
som föraktar den, som håller den för ond,
nej jag vill vinna hela världen för att vinna
min själ på nytt, på ett nytt sätt. Kanske
märker man att man tar ett gammalt ord
i munnen och vänder om det — och så har
man i detsamma funnit den verklighet som låg
däri den gång Jesus uttalade det: man kan inte
vinna hela världen på så sätt att man lägger
beslag på den och blir dess herre — utan att
mista sin själ; men man kan vinna hela
världen genom att bli dess tjänare — inte träl utan
tjänare — och därvid vinner man sin själ.”
Att ha en själ betyder att ha höjd och djup
inom sig, att åter förnimma gud och djävul,
himmel och helvete som levande verkligheter
av påträngande slag. Då kan det tänkas att vi
finner ”vårt århundrades myt”, vilket är
detsamma som att vi återfinner sången. Redan
finns den nog intonerad här och var i tidens
verklighet och dikt. Dristig, levande och varm
kan det tänkas att den kommer att bryta fram
som protest mot ödsliga ledare och trötta
lydare. Grønbech drar själv upp konturerna
till en myt. Man skulle kunna kalla denna för
kättarmyten. Hans kättarmyt skulle inte göra
ett uns intryck, om den inte framstod mot en
så realistiskt svart bakgrund. Författaren vet
— och vi vet alla — att det nu finns medel
att tysta ned kättaren definitivt. ”Här var
mellan ljuset och mörkret en strid”, står det
i psalmen. Men nu står mellan livet och döden
en strid, och det temat måste sång ha nu för
att överhuvudtaget nå oss.
Inte allt blir mig fullt förståeligt i
Grøn-bechs sätt att karakterisera och i hans
resonemang. Vad han verkligen har ställt i
blickpunkten är att det inte går att slipa av alla
människor efter ett givet ideal, vare sig detta
är kalkerat på något högt eller lågt, ty
resultatet blir den demoniska maskinmänniskan. Ur
vetenskap, kyrka, samhällsliv och även konst
renodlar han skarpsinnigt själva
förhårdnings-processen, driften till mekanik, men borde inte
detta i rättvisans och klarhetens intresse kallas
antikultur och ordet kultur reserveras för det
levande och organiska? I sin bild av det nya
livet låter Grønbech ljuset falla starkt och
gripande ensidigt på själva hängivelsen, det
givande och mottagande sinnet, och vem
medger inte att just där måste begynnelsen ligga
till något nytt? Dock kan jag inte frigöra mig
från en känsla att det är något som fattas
i bilden. Det är intressant att jämföra
Grøn-bechs Kristusbild med den som Ivan Aguéli
ger i sina fascinerande brev från fängelset. Det
är ofantligt mycket som överensstämmer, men
Aguélis är mig förståeligare i sin aristokratiska
hållning och elitsträvan.
Även om inte allt i ”Kampen för en ny själ”
blir klart, så grips man till sist av verklig
vördnad för den visdom och tankestyrka som strålar
ut från själva helhetssynen. Som vision bör
den fattas och upplevas, ty en vision är den,
grandios och vittomspännande, en slags
”be-bådelse i havet”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
