Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margit Abenius: Kättaren, anarkisten och det rätta - Anmälda böcker - Tamm, Elisabeth och Wägner, Elin, Fred med jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARGITABENIUS
likt aldrig att bli en sådan, men ändå känner
jag att här finns något att ta vara på som på
det högsta angår mig och andra jordtrampare.
♦
Tankegångarna och förslaget till lösning
i ”Fred med jorden” är med många trådar
förbundna med en mäktig strömning som redan
länge har rört sig som ångest, som uppror,
som kritik, som dröm, som skildring, som mer
och mindre ordlös sång, i tidens originella
diktning. För att bara nämna några nära till
hands liggande namn: Vilhelm Moberg, Harry
Martinson och den unge franske poeten och
filosofen St. Exupéry, som skrev så besjälat
levande om sin upptäckt av jorden från
aero-planets utsiktspunkt. Dessutom minns jag en
sympatisk bok av en ung engelsman, Herbert
Read, som kallade sig anarkist. Och tänker
man efter: Om Grønbechs radikalt
urkonservativa syn är kättarens, vad är då samhällssynen
i ”Fred med jorden” om inte anarkism? Båda
innebär var på sitt sätt ett sönderknackande
av de gigantiska maktkoncentrationerna till
förmån för mindre, mer levande och
naturliga enheter. I en tid då maskinernas
demoniska kamp mot själen och människornas jord
rasar oavslutad är ingenting naturligare än
att det är kättaren och anarkisten som visar
oss mot det rätta livet av rytm och polaritet,
det sätt att leva ”som gjorde forna tider stora”.
634
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
