Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Sønderby, Knud, De kolde Flammer; Klitgaard, Mogens, De røde Fjer, anmäld av Artur Lundkvist - Fischer, Leck, Hur ser det ut i morgon, anmäld av Holger Ahlenius - Forester, C. S., Med flaggan i topp, anmäld av Georg Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
fostrans fördomar, gör vad som faller honom
in utan att snegla på andra, känner sig befriad
och njuter av nuet. Samtidigt tillfaller honom,
med en prägel av halvt ironisk rättvisa, det
erkännande han förut aldrig kunnat uppnå.
Sivertsen är en förträfflig dansk och hans
utveckling har en nästan paroll- och
program-artad innebörd. Förloppet är krönikelikt
rapsodiskt och scenerna ofta komiska, även när de
är som mest dramatiska. Tonen är
oefterhärmligt köpenhamnsk, med en nonchalant
självsäker, obekymrad egenart och ett orubbligt
fasthållande vid ett smårealistiskt
vardagsper-spektiv. Artur Lundkvist
Leck Fischer
LECK FISCHER: Hur ser det ut i morgon.
Roman. Översättning av Lena Bennett.
Bennetts bokförlag 1940.
Leck Fischer åtnjuter med all rätt ett gott
namn i yngre dansk litteratur. Hans roman
”Hur ser det ut i morgon” kom ut i Danmark
för två år sedan och anmäldes då i denna
tidskrift av Henning Kehler. Det finns inte mycket
att tillägga. Boken är skriven i den
”kontrapunktiska” teknik, som är oss väl bekant från
Huxley, och som kommit till flitig användning
i nutida dansk prosa. Små vardagstragedier
och vardagsfröjder bland små
vardagsmänniskor medan årets hjul rullar runt ett varv är
vad Fischer skriver om, och den innerlighet
och intimitet, som vi vant oss att älska i dansk
dikt och konst, återfinnes även här, ehuru
psykologien inte går mycket på djupet.
Människor finna och förlora varandra, dragas med
fattigdom eller själanöd, födas och dö, växa
eller åldras i ett evigt kretslopp, medan de
stora händelserna glida fram över deras
huvuden och samtidigt göra dem till hjälplösa
marionetter i sina starka och grymma händer.
Temat och grundstämningen äro sålunda allt
annat än nya och okända, allra minst i dansk
berättarkonst. I belysningen av vad som hänt i
Danmark sedan boken kom ut är man benägen
att se något symtomatiskt i den brist på vilja
och kraft, den atmosfär av håglöshet och
åsk-tyngd avvaktan, vari den har sina mest
fram
trädande mänskliga svagheter. Artistiskt sett
är berättelsen ett kunnigt och hedervärt
rutinarbete, som man läser lätt och friktionsfritt.
Översättningen gör i huvudsak ett vårdat
intryck men är inte fri från danismer och
osvenska vändningar. Holger Ahlenius
Tredäckare
C. S. FORESTER: Med flaggan i topp.
Översättning av Louis Renner. Bonniers
1940. 15:—.
”Med flaggan i topp” är knappast det
litterära mästerverk, vartill det på sina håll i
England och Amerika utropats, men bland de
senare årens massiva historiska romaner
placerar den sig onekligen bland de allra främsta.
Sitt speciella gebit, forna tiders flottrörelser
och sjödrabbningar, behandlar den med en
sakkunskap och livfullhet som svårligen torde
kunna överträffas.
Den svenska volymen är sammanslagen av
tre romaner med fortlöpande handling. Detta
är det enda rätta sättet att presentera
kommendörkaptenen i engelska flottan Horatio
Horn-blowers bedrifter, ty var för sig hänga delarna
litet fritt i luften. Nu stegrar sig berättelsen
undan för undan till ett crescendo, som får sin
effektfulla final i Hornblowers triumfatoriska
återkomst till England efter att ha brutit sig ut
ur fångenskapen hos Napoleon och i
förbifarten ha återtagit ett av fransmännen kapat
engelskt krigsfartyg. Denna avslutningskupp är
en av de många, som den oförvägne och
skarpsinnige kommendörkaptenen hinner genomföra
på bokens 640 sidor. Tidigare har han härjat
borta i centralamerikanska farvatten och i
Medelhavet, där hans linjeskepp Sutherland
inte bara hann med att göra vrak av många
franska fartyg utan också oroa de franska
trupprörelserna till lands, innan det slutligen
måste stryka flagg efter sammanbitet motstånd
mot en hopplöst överlägsen fientlig styrka.
Dessa sjöstrider, som uppta en god del av
bokens utrymme, äro som sagt praktfulla, om
man inte skall föredra att kalla dem ohyggliga.
Forester är tämligen konventionellt romantisk,
5. — B. L. M. 1940. VIII.
649
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
