- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Januari 1941 Årg. 10 Nr 1 /
38

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Böcker från Amerika. I - Anmälda böcker - McCullers, Carson, The Heart is a Lonely Hunter - Caldwell, Erskine, Jackpot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARTUR LUNDKVIST

lemmen av en talrik familj, som drabbas av
alltför många olyckor. Hon fantiserar mest om
musik; när hon genom ett fönster får höra
Beethovens tredje symfoni spelas i radio river
hon sig blodig för att få utlopp för musikens
stora, sällsamma smärta. Hon vill skapa musik
själv, men får aldrig lära sig tillräckligt;
i stället blir hon biträde i ett varuhus, fast hon
ännu bara är ett förvuxet barn. Hon upplever
ingen romantisk kärlekshistoria, hon bara
cyklar ut en dag med en pojke, de blir
överrumplade av sina kroppar och är efteråt
nedslagna och rädda. Hennes ende förtrogne är
den dövstumme Singer.

Där är också restaurangägaren Brannon,
som av nyfikenhet på människor håller öppet
om natten; han iakttar, begrundar och säger
inte mycket. Hur han försöker kan han aldrig
komma nära någon, med undantag för sin
stumme gäst Singer. Han mister sin besvärliga
hustru och upptar drag av henne hos sig själv;
han känner sig trots sin starka, gangstersvarta
skäggväxt halvt som kvinna. En outtalad
kärlek till flickungen Mick, som tycker illa om
honom, dör ut av sig själv.

Men den ensammaste av alla är ändå den
dövstumme, trots sin betydelse för dessa andra
människor. Han kan inte övervinna saknaden
efter sin vän Antonapoulos. Denne, som i
verkligheten bara är ett väldigt matvrak, odrägligt
egenkär, bortskämd och surmulen, blir i hans
fantasi till en oöverträffat vis och god person.
Besöken på anstalten förmår inte beröva Singer
denna illusion (emedan den är livsviktig för
honom), och när vännen dör gör även han
slut på sitt liv. De andra finner sig
oförklarligt övergivna, står där förvirrade och
besvikna. Det ligger en djupt meningsfull ironi
i denna fabel: förståelsens illusion kan blott
uppstå när någon ostört får spegla sig i en
annan, när denne andre inte kan ödelägga
illusionen genom att tala. Däri ligger slutligen
människans verkliga ensamhet att hon blott

förmår finna tröst i sitt eget eko, i sin egen
fantasis spegelbild av en medmänniska.

Vid sidan om dessa människor minns man
särskilt ett par barnstudier. Den ena är en
fyraårig flicka, bortskämd av modern som
bränt sig på kärleken, en självmedveten
lyx-unge som på typiskt amerikanskt sätt lär sig
dansa och uppträda. Hon blir emellertid skadad
av ett skott, och den andra barnstudien gäller
pojken som avskjutit skottet och som sluter sig
som en liten hård knytnäve i misstro mot livet.
Även ett antal negrer är ypperligt porträtterade
i sin godmodiga pratsamhet, sin pråliga elegans,
sin något vidskepliga religiositet, sin
oberäkneliga njutningslystnad. Ettskärande inslag utgör
negerynglingen som kommer i fängelse efter ett
påtvingat slagsmål och får fotterna förfrusna
i en iskall cell, så att de måste amputeras.
Doktor Copeland förklarar att Södern alltid
varit fascistiskt gentemot negrerna och bokens
framställning bestyrker i hög grad yttrandet.

Om författarinnan verkligen är en Söderns
dotter innebär en sådan uppfattning i
negerfrågan en oerhörd social fördomsfrihet. Hon
besitter överhuvud en vanefientlig skarpsyn;
hennes människoskildringar är inträngande och
bittert sanna, fyllda av en kamp och vånda
som väl är dunkel till sin innebörd men
konkret i sina uttryck. Märkligt är att denna unga
kvinna kunnat förstå och övertygande
framställa dessa olikartade människor med deras
komplicerade handlingar, känslor och tankar.
Något i hennes intuitivt psykologiska
konstnärskap påminner om de ryska diktarna.
Hennes bok är gripande och snarast överrik på
material, som likväl ständigt är väl behärskat.

*



Erskine Caldwell har samlat de
sjuttiofem short stories han skrivit under tio års tid
i en diger volym, kallad ”Jackpot”. Tydligen
anser han sig inte vara någon kritiker, inte
ens när det gäller hans egna skapelser;
följ

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 23 22:12:19 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1941-1/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free