Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Böcker från Amerika. I - Anmälda böcker - Caldwell, Erskine, Jackpot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖCKER FRÄN AMERIKA
aktligen har han tagit med allt han
åstadkommit i historieväg och överlåter åt läsaren
att orientera sig i överflödet. Metoden må ha
sina avigsidor, men man kan också tycka att
historierna stöder varandra, att även de svaga
numren hidrar att bredda ut repertoaren och
för övrigt passerar smärtfritt förbi. Det sista
beror väl på att det bokstavligen är fråga om
korta historier, inte om regelrätta noveller.
Dessa historiers egentliga egenart ligger inte
på ytan och är inte så lätt att utpeka, men
den har att göra med författarens uppfattning
av motiven. De rör sig inte med invecklade
händelseförlopp, bara enstaka situationer som
ställer några personer i relief och, i lyckliga
fall, öppnar ett större perspektiv: likt ett slags
plötsliga ljusbomber över fantasiens och
intuitionens marker. De är medvetet enkla i stil och
teknik, närmar sig den muntliga berättelsen
och använder sig övervägande av dialog. De
skiljer sig radikalt från alla banalt glättade
magasinshistorier: de äger en mänsklig
närgångenhet och en social realism som inte väjer
för det chockerande och smärtsamma. Här
liksom i sina romaner är Caldwell alltid
sydstatsförfattare: stadsproletärernas och
bom-ullsfarmarnas, negrernas och de fattiga vitas
skildrare. Det är folklivshistorier i god mening,
fast rotade i landskap och folklynne; de
fullföljer en litterär tradition men följer ingen
nedärvd schablon, grundade som de är på
direkt iakttagelse och inlevelse. Finns det något
av genre över historierna beror det på
författarens begränsning, de stängsel som hans
konst drar upp kring hans värld, kring hans
människors handlande och kännande.
Bland de sjuttiofem historierna urskiljer
man vissa motivgrupper. Där är de komiska,
ofta rätt anekdotmässiga historierna, i vilka
det folklivsskildrande draget är starkast
framträdande. Där är kärlekshistorierna, som dels
är gripande och så kallade vackra, dels
groteska och ohöljt fysiska. Där är de renodlat
tragiska motiven, som gärna rör sig om
kroppslig hunger och våldsam död, om
handgripliga sociala orättvisor, och alltså är starkt
agitatoriska. Där är porträtten av unga flickor,
av originella figurer och livsdyrkande negrer,
utförda med djärv expressionism eller med
intim och förfinad realism. Men låt mig i
koncentrerad form ange substansen i en rad
typiska Caldwellhistorier:
Medicinförsäljare tror sig lättvindigt kunna
förföra ogift kvinna i hennes hus men blir
tvingad till omedelbart äktenskap av hennes
revolverförsedde bror. Neger ramlar ner i
brunn under nattlig rävjakt men blir inte
uppdragen av brunnsägaren när han inte vill
ge honom ett par av sina jakthundar för
besväret. Fattig flicka dör av råttgift som
hennes unge beundrare lagt ovanpå avskrädet
i soptunnan. Flicka erövrar sin väninnas
fästman genom att han får suga ut ett bistick
på hennes skuldra. Valnötsplockare finner en
kvinna som föder barn på botten av ett dike.
Plantageägare vill piska skötsam neger, som
vägrar sätta sig i skuld till honom, men möter
motstånd och skjuter ner negern i vad
syd-statslagarna gärna kallar självförsvar. Änka
med svältande barn säljer sin tioåriga dotter
till en man för tjugufem cents till mat.
Far-mare hugger ner åskledande träd när detta inte
medför nedsatt brandförsäkringsavgift. Knepig
bergsbo låter viga sig vid naken brud för att
enligt gammal hävd slippa ifrån hennes skulder.
Döttrar grälar om faderns grav och på
uppdrag av den ena gräver en indian upp liket,
varefter han måste sätta ut det som fiskare
i en kanot för att bli av med det. Ensam flicka
ser glada bilturister bada i floden och blir
på natten överkörd naken av en bil på vägen.
En man som ännu vid fyrtio år misslyckats
med alla yrken upptäcker plötsligt att han
är född till slaktare. Flicka utan anställning
blir en oväderskväll med våld omhändertagen
av en bilj ardrumsägare. Vit man med färgad
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
