Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Böcker från Amerika. I - Anmälda böcker - Caldwell, Erskine, Jackpot - Faulkner, William, The Hamlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
hushållerska gifter sig med ragata för att inte
ryktet ska göra slut på förhållandet med den
färgade.
Ett par längre historier fordrar något längre
redogörelse för innehållet. 1) En avlöningsdag
kommer två våldsamma skogsarbetare från
Savannah River i ett bilskrälle, med en
förolyckad neger fastbunden baktill: de bryter ut
guldtänderna ur hans mun och råkar i
slagsmål först om detta guld, sedan om en
mulatt-flicka på ett fält, som lyckas försvinna medan
den ene hugger örat av den andre med en hacka,
varefter de i staden obekymrat ägnar sig åt
biljardspel. 2) En plantageägare finner sin
njutning i att skära svansen av hundar och låter
sina arbetare halvsvälta; en uthungrad gubbe,
som om natten söker efter föda, ramlar ner
i svingården och blir delvis uppäten av de
glupska svinen; en modig neger som hjälper
till att rädda honom ådrar sig
plantageäga-rens raseri, flyr till skogs och blir nedskjuten
ur en trädtopp av en flock sammankallade,
entusiastiskt människoj agande plantageherrar.
I denna senare såväl som i många andra
historier slår Caldwell fast att de besittande
i sydstaterna är oinskränkta maktägare i värsta
feodalstil och ofta utövar denna makt med
självsvåldig ansvarslöshet och ohejdad sadism.
Han är överhuvud en agitator för mänskliga
rättigheter, med händerna fulla av
anklagelsematerial och med mod att använda det. Detta
är den moraliska sidan av hans författarskap
och det är slutligen den som ger även hans
short stories deras betydande verkan.
Caldwell har försett samtliga historier med
inledande kommentarer, som försöker
fast-hålla en litet ansträngt lustig ton och kanske
inte är alldeles fria från strävan till en viss
legendbildning. En figur som Caldwell ofta
återfaller på är en apokryfisk farfader, en
lättjefull historieberättare och för övrigt den
knepigaste karlen i Sycamore County, Georgia;
författaren menar sig ha ärvt sina talanger
från honom och framför honom som drastisk,
folklig auktoritet i sitt skämt med
litteraturkritikerna. Driften med kritiken tar vidare
gestalt i professor Perkins som med svett och
möda är ute för att upptäcka short
story-konstens hemligheter. Caldwell spelar även
gärna den antilitteräres roll och snobbar en
smula med sin oberörda naturbegåvning. Han
ger populära antydningar om hur historierna
kommit till: en är i brist på papper skriven
på tapeten i ett hyresrum, en annan författad
på bussen mellan St. Louis och Kansas City.
Överhuvud tycker man sig i dessa
kommentarer spåra inte bara en karakteristisk
amerikansk inställning (sammansatt av äkta
folklighet och hämmad självhävdelse) utan också
ett proletärförfattarkomplex: en fruktan för
diktaruppgiftens isolerande, individualistiska
konsekvenser, fruktan för att mista en
samhörighet, som dock kanske måste förloras för
att upprättas på nytt i annan form, i ögonblick
av inspirerad inlevelse; ty diktandet kräver
förvisso den spänningsfyllda konflikten mellan
närhet och avstånd, mellan samhörighet och
oavhängighet. Det är kanske en viss oförmåga
att fylla detta diktens krav som gör Caldwell
till en så pass fastlåst författare. Han var ju
färdig från början och man spårar ingen
utveckling varken i hans romaner eller historier,
snarare då den tillbakagång som stillastående
och därmed följ ande upprepning alltid innebär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
