Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Böcker från Amerika. I - Anmälda böcker - Faulkner, William, The Hamlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖCKER FRÄN AMERIKA
och här visar han sig verkligen som den
ojämförlige arvtagaren till dessa Amerikas
klassiker. Två alltmera framträdande drag hos
honom är hans folklighet och hans
traditions-anknytning: en folklighet, framför allt
bestående i en djup förtrogenhet med den fattiga,
illa medfarna, knipsluga lantbefolkningen, som
möter tillvarons prövningar med ett slags
okuvlig, utmanande ironi; och en tradition som
uppenbarar sig i återuppväckta ekon från äldre
litteraturer, ur halvt bortglömda mänskliga
minnesförråd, alltifrån de forntida myterna.
Likaså framstår Faulkner, åtminstone
fragmentvis, som återupptagare och förnyare av
de gamla bortglömda skräckromanerna, vilka
på sin tid inte bara lästes av en bred publik
utan även starkt påverkade romantikens stora
diktare. Skräckromanen trängdes undan av
den med vetenskapens metoder skenbart
besläktade realismen och naturalismen, men kanske
är den nu på väg att återkomma (se
detektivromanernas begynnande förändring i denna
riktning!) tillsammans med nya romantiska
strömningar: något som givetvis skulle stå
i sammanhang med det allmänna tidsläget, den
psykologiska situationen (en motsvarighet till
årtiondena efter franska revolutionen). Denna
skräckroman skulle då, som i de faulknerska
avsnitten, kunna framträda utrustad med alla
romantikens och realismens resurser, med
den moderna psykologiens och romanteknikens
verkningsmedel. Om förtrogenhet med
människans demoniska möjligheter, hennes förmåga
att tortera och att uthärda, innebär en art av
beredskap mot tidens skakningar skulle böcker
av sådant slag måhända vara av aktuell nytta.
Faulkner är i ”The Hamlet” återigen tillbaka
i det efterblivna, fanatiska och groteska Södern,
och han skildrar hur släkten Snopes nästlar in
sig i den lilla kringströdda byn Frenchman’s
Bend. Dessa Snopes är ett slags oövervinnliga
undermänniskor, som med insektsartad
målmedvetenhet äter sig in i samhället,
tillgodo
gör sig alla fördelar med amoralisk
hämningslöshet och härmar andras yttre uppförande
med aplik påpasslighet, fast de i övrigt
förefaller outgrundligt väsensskilda från vanliga
människor. Den äldste Snopes är en illa
beryktad hästskojare och mordbrännare, som med
hjälp av hotelser sätter sig fast som
arren-dator hos den mäktiga familjen Varner. Sonen
Flem Snopes hamnar inom kort som expedit
i Vamers diversehandel, tränger överallt ut
den yngre Varner och gifter sig med den redan
skämda dottern. Under sin tobakstuggande,
stenhårda oberördhet är han ytterligt
beräknande och skarp som en rakklinga. Men boken
rör sig mindre om familjen Snopes’ expansion
än om återverkningarna av denna.
Ett par inledande kapitel om gubben Snopes’
hästskojaraffärer avslöjar sig som praktfulla
lögnhistorier, där Faulkner visar vilken
egenartad humorist han också kan vara. Han
känner grundligt det folkliga kynnet, den
primitiva amerikanska pioniärandan som
urartat till järngrå förstelning, halsstarrig
självmedvetenhet, en överdriven pessimism som
vänder även det tragiska i ett slags drastisk
komik. Typisk är därvidlag Snopes’ hustru
som insisterar på sin åtrådda separator även
sedan de inte längre äger någon ko och med
full tillfredsställelse drar igenom samma lånade
liter mjölk gång på gång. Likt i trä utskurna
figurer framträder de båda döttrarna,
svällande och statiska, med en samtidighet i alla
reaktioner som om de lydde någon mekanisk
synkronisering.
Dessa flickor liksom förbereder den i samma
stil fullständigare utförda Eula Varner, en
egendomlig kvinnostudie som till en enda
symbol samlar Faulkners alla skildringar av
biologiskt förblindade och självuppfylld a kvinnor.
Redan som barn är Eula Varner oformligt
tung och lättjefull, vägrar att leka eller att röra
sig mer än absolut nödvändigt. När brodern
börjar rida i väg med henne till skolan har
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
