Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Godden, Rumer, Svarte Narcissus; Bristow, Gwen, Farväl till den gamla goda tiden, anmälda av Artur Lundkvist - Parkes, Henry Bamford, Mexicos historia, anmäld av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
känna sin indiska avkrok tillräckligt väl för
att åtminstone glimtvis kunna närma sig de
inföddas synsätt. Hon framställer trovärdigt de
dokhölj da kvinnornas slitning mellan ideal och
realiteter, deras självövervinnande
verksam-hetsbegär, deras hållning inför inre kriser och
yttre misslyckande. Utom dessa kvinnoprofiler
avtecknar sig även med stor tydlighet den
obanalt karlaktige uppsyningsmannen, som
med all sin oförskämdhet visar sig besitta
en vidsyntare religion än nunnorna själva.
Denna författarinna förstår att ge relief åt
sin skildring utan överdrifter och alltför
sensationella effekter.
Gwen Bristow, amerikanska, ger i sin nya
bok en bred äktenskapsskildring, förlagd till
en plantageegendom vid nedre Mississippi. Två
olikartade mänskliga karaktärer, som även
företräder typiska drag hos den amerikanska
Norden och Södern, sammanförs där med varandra.
Mannen är en äkta son av den gamla förfinade
sydstatstraditionen, generös och lättjefull, med
en oemotståndlig charm och en förmåga att
njuta av livet som på ett farligt sätt förenar sig
med hans nedärvda ekonomiska ansvarslöshet.
Flickan som blir hans hustru är sin energiskt
framåtsträvande faders,
strandvallsentreprenö-rens, energiska maskinskriverska, spartansk
i sina vanor och mycket rak i ryggen. Kärleken
och äktenskapet för henne plötsligt in i en
fullkomligt annorlunda livsföring, i den
sagolika rollen av bortskämd fru på en stor
plantageegendom.
Hon vaknar förskräckt upp till verkligheten
igen vid bankens hot att ta ifrån dem den
över-intecknade egendomen. Hon blir upprörd i sitt
innersta över mannens lättsinne och deras olika
naturer skär sig häftigt mot varandra, innan
hon rycker honom med sig i sina frenetiska
ansträngningar att rädda plantagen. Så
kommer världskriget emellan och gör deras bomull
värdelös till en tid. När sedan utsikterna börjar
ljusna tröttnar han på det hela och ger sig ut
i krigets äventyr. Hon arbetar halvt ihjäl sig
för att kunna skänka honom en bekymmerfri
tillvaro vid återkomsten. Men han uppskattar
inte riktigt hennes resultat, han känner sig
obehörig i det alltför moderniserade hemmet,
förnedrad i sin självkänsla av hennes
framgångsrika duglighet. Han anklagar henne för
att bara bry sig om att äga, men inte kunna
leva; varpå han lämnar henne och uppfriskar
bekantskapen med en annan kvinna. En
olyckshändelse med deras lilla dotter för dem
emellertid samman igen. Nu tror de sig ha lärt att
respektera varandras olikhet, att låta sina
mot-sättningsfyllda naturer komplettera varandra.
Och så hoppas de på lättare väg för kommande
generationer.
Det finns drag av romanfigurer hos dem
båda, men de är dock inte utan verklighetshalt.
Deras problem är inte meningslöst och tål vid
att behandlas. Det förenklas i deras fall av den
kanske något osannolika omständigheten att
deras lidelsefulla känsla för varandra aldrig
verkligen sviktar eller nämnvärt förändras
under alla påfrestningar och motsättningar.
I stället för att lita till den romantiskt
oförstörbara känslan borde författarinnan kanske
ha pekat på den tradition som
familjeporträtten i plantagehusets trappuppgång
representerar och bevakar. Men denna tradition
konstateras visserligen vara på väg att försvinna,
åtminstone på alla andra områden än familjens.
Den detaljerade miljöskildringen får stundom
ett besvärande drag av alltför medvetet
etnografisk karaktär. Sydstatsantikviteter måste vara
på modet. Artur Lundkvist
Mexicos historia
HENRY BAMFORD PARKES: Mexicos
historia. Översättning av Vera Olinder.
Natur och Kultur 1940. 10:—.
I Förenta staterna generar sig
professorerna inte för att ta upp tävlan med de
snabbfotade journalisterna och reseskildrarna
genom att själva kasta ut arbeten på
bokmarknaden, som tydligen är avsedda för en
mycket stor allmänhet. Ovanstående arbete
borde ha alla förutsättningar att stå sig ganska
bra i konkurrensen. Denna är som bekant
ganska hård just på det område det här gäller.
Mexico liksom det övrig Mellanamerika samt
Sydamerika — områden som amerikanerna
med ett gemensamt namn kallar
Latinamerika — är just nu föremål för ett starkt
intresse norr om Rio Grande. Men inte alla
författare, som i bokform behandlar
latinamerikanska frågor bekvämar sig att göra
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
