- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Februari 1941 Årg. 10 Nr 2 /
137

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar Maurus Fontana: Nya tyska böcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYA TYSKA BÖCKER

Friedrich Georg Jiinger har inspirerats av den
syntes av skönhet och ande som Västerlandet
för första gången — på ett ännu förebildligt
och ouppnått sätt — förverkligade i Hellas.
Därför älskar han de grekiska versmåtten,
som förläna klang och kraft åt det tyska
språket. Diktarens utveckling för honom från
sången till visan, och Missourivolymen visar
honom stadd på denna väg. Detta svävande
mellan sång och visa ger hans nya dikter deras
egenart och tjusningskraft. Han är ingen
sångare som besjunger den nattliga
undergången; hans dikter påminna i stället om
vattenflöden, som snabbt rinna undan i ljuset
och föra ljuset vidare — gratiernas ljus. Men
även denne ljusets diktare har tagit intryck
av vår tids historiska omstörtningar; skakad
av dessa väldiga händelser formulerar han
andens eviga och stränga fråga:

Wer wird den Brand des Hauses überstehen?
Wer wird in diesen Flammen untergehen?

Und wer ist wert, dass man ihn nicht zerschlage?

Att från den oro som skapats av egna olösta
problem och yttre tryck fly undan till
naturen — det är något som människan alltid gjort.
Även Manfred Hausmann, som är en lyriskt
charmerande berättare, går denna väg i sin
tunna men betydelsefulla bok ”Geheimnis einer
Landschaft — Worpswede” (S. Fischer,
Berlin). När han frambesvärjer och tolkar det
landskap som ligger mellan Bremen och
Nordsjön, med dess ljusspel och friska luft, dess
årstider och tidlöshet, rör han samtidigt vid
det nordiska landskapets hemlighet, vars
kännetecken — för att använda hans egna ord —
är inte varat utan vardandet och undergången,
inte det klart fixerade utan det ovissa och
gränslösa.

Det är överhuvud påfallande och märkligt
i vilken utsträckning den samtida tyska
litteraturen får sina impulser och sin inspiration
från naturupplevelsen. Typiskt är också att
denna landskapsupplevelse är starkast i
gräns

provinserna. Vi ha sålunda nu en hel rad
tyska romaner — bland vilka jag i denna
översikt ämnar nämna de viktigaste — med
handlingen förlagd till gränsområdena i öster, väster
eller sydost. Så till exempel romanen
”Ulanen-patrouille” (H. Goverts, Hamburg) av Horst
Lange, som genom sin roman ”Schwarze
Weide” uppväckte stora förhoppningar.
Ulanpatrullen rider under en manöver några år före
världskriget in i det gränsområde som bebos
av tyskar och polacker. Dess anförare, en ung
löjtnant, hemfaller än en gång åt sin lidelse
för en aristokratisk polsk dam, som han förut
älskat och nu händelsevis möter på nytt, men
i ännu högre grad faller han offer för själva
landskapets tjusning — man känner överallt
att här ligger Östern och förbereder sig till ett
tigersprång väster ut. De människor som den
tyske löjtnanten här möter äro heller inte
varelser av kött och blod utan irrblossartade
reflexer av detta förtrollade landskap, som är
urskog och sumpmark, tropisk blomsterprakt
och långsamt förtvinande, magisk tjusning
och kall död. Även berättaren förefaller vara
starkt påverkad av landskapets dubbla
karaktär — både i fråga om psykologi och form;
egentligen är boken en liten novell, som växt
ut över sina gränser.

Även romanen ”Der grosse Janja” av
Arnold Ulitz (Wilhelm Gottl. Korn, Breslau)
utspelar sig mot bakgrunden av gränsområdet
i öster och handlar om de där boende
människorna. Miljön är förlagd till Kattowitz, den
oberschlesiska industriens centrum, och vi få
här följa denna industris uppväxt från
nittiotalet och framåt. Ulitz berättar kärvare och
mer realistiskt än Lange, han målar med en
bred och saftig pensel. Det är ingen
livsångestens spökbild — som hos Lange — som
här möter, utan verklighetsdugliga tyska
nyodlare och kulturpioniärer. På samma sätt som
Ostade målade det holländska livet målar
Ulitz Oberschlesiens vardagsliv — som
verklig

4. — BLM 1941. IL

137

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 23 22:19:32 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1941-2/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free