Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskil Sundström: James Joyce och Eire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESKIL SUNDSTRÖM
dödsbädd, vägrar trots hennes böner att
knäböja och anbefalla hennes själ åt Herren,
hamnar i biltog revolt mot livet.
Satiren lodar på djupet. Sig själv kan
människan svårligen bli. Trotsas den stora
konvenansen, faller man offer för den lilla. ”Han
mördar sin mor, men grå byxor det kan han
inte bära”, yttrar Mulligan. ”En grötmyndig
anglosachsare, sprickfull av pengar och
magsyra” är ett annat litet prov på författarens
satiriska formuleringskonst.
Men hur mycket Joyce än hjälper läsaren på
traven med lättfattliga och slående syner och
infall, tränger sig det artistiska mediet ideligen
mellan läsaren och karaktärerna.
Det ingår i hans teknik att samtidigt hålla
rulljangsen i gång på två eller flera plan. Han
låter, alldeles som i levande livet, tankarna
fara på fjärran stigar mitt i ett resonemang
eller förlopp utan att avbryta vad som
försiggår i medvetandets förgrund.
Detta är en konstnärlighet, som offrar mer
åt sanningen än åt klarheten.
Vilket jag som helst kan i verkligheten
ertappa sig med att låta sin tanke i hemlighet
dväljas på de mest besynnerliga ting, ibland
fullkomligt opassande ting, mitt i det mest
respektabla meningsutbyte, hur mycket mer
då en från alla hänsyn fri, trotsigt bortom
verklighetens sken sökande ande i asocial
revolt som Joyces.
”Blamagegudama” (för att citera Birger
Sjöbergs beteckning på det förflutnas i nuet
spökande försyndelser och felsteg) förfölja
Stephen. Hans stolthet är för rabiat att
medgiva ånger. Han störtar sig i stället vilt i nya
galenskaper, ny smuts, vill därmed undfly sitt
Getsemane.
Bordellerna äro aldrig sinande fält för hans
observationer på människodjuren. Hur
intensiv och dramatisk hans sensualism än må te
sig, förblir den dock i grunden flack.
Joyce är i varje fiber irländare, och om
irländsk själ, såsom den uppenbarar sig i konst
och diktning, saknar något, så är det blodfull
sensualism. Joyce iakttar människomas
kärleksliv i ungefär samma anda som en
vetenskapsman studerar spindlarnas.
Iakttagelserna hetsa inte upp, tränga inte in
i blodet på läsaren, men de äro, utan tvivel,
intressanta nog, och genom författarens stil
kan det som vanligen anses osägbart,
åtminstone i svart på vitt, och som måste ha blivit
motbjudande i ett mera blodfullt, mindre
abstrakt intellektuellt utförande, understundom
kringskimras av det sannas rent estetiska behag.
Joyces närgångenhet känner ingen gräns.
Han begär för litteraturen samma rätt att
skildra i naken detalj som ansetts självskriven
inom måleriet.
Men ”denne trådslitne Byron”, såsom han
kallats, är inte alls lysten på kärlekslivets
förhärligande, ingen erotisk psykekult föresvävar
honom.
Han exploaterar köttets begärelse utan
mis-kund, förskönar intet, döljer intet, frossar i
rabelaisisk fördomsfrihet, lik Rabelais också
i sin förkärlek för massor av ord och
pittoreska satskrumelurer, men den skumma,
suggestiva halvdager, som är obscenitetens patent,
är hos Joyce ersatt med en medeltida
glasmålnings rena, för att inte säga oskuldsfulla,
skärpa och klarhet i detalj och färgläggning.
Joyce intar ett ironiskt avstånd. Han behåller
detta ironiska avstånd även gentemot sig själv.
Det är mot sig själv han är mest närgången.
”Ulysses” är hans bikt, hans inferno, hans
skärseld, bär det hänsynslösa självavslöjandets
prägel av obarmhärtigt sanningssökande. Hans
förkärlek för att sätta på tryck ord
förknippade med människans undre regioner är en del
av sanningskravet.
Han drev denna sistnämnda benägenhet till
en ytterlighet, som kom den lysande irländske
essayisten John Eglinton att förmoda, att
Joyces innersta motiv var en mani att hämnas
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
