Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norbert Guterman: Brev från New York - Anmälda böcker - Hemingway, Ernest, For Whom the Bell Tolls - van Tilburg Clark, Walter, The Ox-Bow Incident
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÅN NEW YORK
än äro. Titeln är hämtad ur ett stycke av den
engelske sextonhundratalspoeten John Donne,
vilket tjänar som motto för boken:
”No man is an island, entire of itself; every
man is a piece of the Continent, a part of the
main; if a clod be washed away by the sea,
Europé is the less, as well as if a promontory
were, as well as if a manor of thy friends or
of thine own were; any man’sdeath diminishes
me, because I am involved in mankind; and
therefore never send to know for whom the
bell tolls; it tolls for thee.”
Denna ädla bekännelse till tron på
mänsklighetens solidaritet kommer även till uttryck, fast
på ett mera sammansatt sätt, i romanen. Den
vill inte bara antyda att den spanska striden
var förspelet till en kamp som gäller oss alla.
Inte heller räcker det med att uttyda
bekännelsen sålunda att på grund av människornas
allmänna solidaritet är den enskildes död alltid
av betydelse för de andra. I själva verket är
det problem inför vilket Robert Jordan
ständigt är ställd och som uttryckes i hans inre
dialoger kanske det livsviktigaste problemet
för varje modern människa i ett demokratiskt
land. Det är samma problem som behandlats
av Malraux i ”L’Espoir”. I denna andra stora
roman om det spanska inbördeskriget upplevde
vi ”hoppets tragedi”: vid konfliktens början
var folkets massa uppeldad av ”frihetsmyten”;
det var denna ”myt” som inspirerade dess
heroiska kamp vid Barcelona och Madrid, då
de erövrade fiendekanoner med blotta
händerna. Under krigets lopp måste den
ursprungliga anarkistiska entusiasmen lämna rum för
en sträng disciplin och organisation. Och på
grund av denna disciplin föreföll det som om
den ursprungliga drömmen om friheten
förbleknade, och till slut började de bittert
kämpande männen glömma vad striden gällde.
Robert Jordan symboliserar detta tragiska
dilemma. Han ställde upp i kampen på grund
av sin entusiasm för friheten, för rätten att
tänka som han ville, för människovärdet, för
ERNEST HEMINGWAY
människornas inbördes mänsklighet. Likväl
inser han mer och mer att för att kämpa med
resultat är det nödvändigt ”att inte tänka”.
Den friheten måste man ge upp; då man
böjer sig för krigets omänskliga
nödvändigheter måste man bli grym mot sin fiende och
även mot sin vän. Även om avkallet på denna
frihet och mänsklighet är avsett att vara endast
temporärt, så finns det alltid en risk för att
man inte kan få dem tillbaka. Under den nu
rådande sista striden för friheten förefaller
Robert Jordans problem att vara varje
människas problem, och vi kunna alla känna igen
oss själva, åtminstone til] någon del, i
Heming-ways hjälte.
Förutom Hemingways bok ha nyligen
publicerats två andra romaner av yngre författare,
som förtjäna uppmärksammas.
Den ena av dem, ”The Ox-Bow Incident” av
Walter van Tilburg Clark, är byggd efter
det välkända mönstret av en thriller från
Västern. Miljön är tagen någonstans från
4. — BLM 1941. III.
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
