Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norbert Guterman: Brev från New York - Anmälda böcker - van Tilburg Clark, Walter, The Ox-Bow Incident - Storm, Hans Otto, Count Ten - Nevins, Allan, John D. Rockefeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORBERT GUTERMAN
Wyoming eller Nevada; till tiden utspelar den
sig för omkring sextio år sedan. En vacker
vårdag rider ett par cowboys in i Bridger’s Wells,
en av dessa små städer i boskapshjordarnas
land vilkas främsta byggnader synas vara
baren och spelhålan. De komma för att roa
sig efter en period av påtvungen ensamhet.
Det ligger oro i luften. Rykten cirkulera om
att ett gäng boskapstjuvar operera i
grannskapet. Det kommer meddelande om att en
cowboy vid namn Kinkaid blivit mördad och
hans hjord bortförd av några okända
boskapstjuvar. Ett lynchningssällskap bildas och beger
sig av för att spåra upp mördarna. De ha ingen
aning om vem som begått brottet och inte
heller om vart de styra kosan. Långt inne
bland bergen, i Ox-Bow-dalen, hitta de tre
män, som förefalla dem misstänkta. Efter en
natt av förvirrade överläggningar och trots
att de allesammans äro övertygade om att
något är på tok i hela historien, bli de tre
männen hängda, huvudsakligen därför att
massan består av män som äro rädda för att
inte döda. Sedan upptäckes det att ryktet om
mordet varit falskt.
Boken är anmärkningsvärd på grund av sitt
rena, återhållsamma språk och det mästerskap
med vilket hela frågan om massans skuld har
vävts in i berättelsen. Ty detta är framför
allt en psykologisk roman. Man följer med
växande spänning de skiftande stämningarna
hos massan, som än lyssnar till Davies, den
lille köpmannen som pläderar för lag och
ordning och försöker hejda den mordlust som
griper omkring sig, och än applåderar de krav
på ”handling” som framföras av Monty Smith
eller ”Ma” Grier; och centralpunkten i den
dramatiska handlingen är konflikten mellan en
samvetsöm man med svag vilja och män med
stark vilja och inget samvete alls. Som en
fantasirik studie av de irrationella krafter som
driva sitt spel i en folkmassa hör boken till de
bästa av sitt slag.
Den andra romanen, ”Count Ten” av Hans
Otto Storm, en kalifornisk författare av tyskt
ursprung, kännetecknas även den av stor
förtrogenhet med amerikansk miljö. Den är
skriven enligt ”bildningsromanens” bästa
traditioner. Den självbiografiske hjälten heter Eric
Marsden och är ingenjör: han är flygare och
arbetar sedan i en flygplansfabrik och som
byggnadssnickare, gruvingenjör och sjöman.
Hans far har uppfostrat honom att motstå
trycket från de sociala konventionerna och han
blir satt i fängelse därför att han vägrar att
låta enrollera sig under det första världskriget,
senare även för att han deltagit i en radikal
rörelse, som tydligen haft Upton Sinclairs
E. P. P. C.-kampanj till mönster.
”Count Ten” innehållei’ en hel rad
karaktärer, däribland både arbetarledaren Charlie
Schroff och lustjaktsägaren Langdon Sear, och
om än författarens egen övertygelse lutar åt
vänster har han förstått att upptäcka
beundransvärda mänskliga egenskaper hos dem båda
— en ”clean bitterness” hos den ene och en
viril självdisciplin hos den andre. Resultatet av
Eric Marsdens uppfostran är inte omfattandet
av någon ensidig politisk doktrin utan en djup
tro att alla människor ha rätt till en anständig
existens ”och till värdighet. Och ett hopp och
ett beslut om att småningom ingen enda
människa skall knuffas undan.”
Säsongens icke-skönlitterära alster uppvisa
den sedvanliga proportionen av sådana böcker
som behandla Amerikas förflutna. Allan
Nevins har skrivit vad som kan betraktas som
den definitiva biografien över en av våra
”kungar” — John D. Rockefeller. Med en lärds
objektivitet framlägger författaren en bild av
adertonhun dr atalets sista decennier, då den
amerikanska affärsmoralen var mycket
slappare — och kanske också mindre hycklande ■—
än i våra dagar. Den berömde oljemagnaten
presenteras som en man som varken är bättre
eller sämre än sina samtida. ”The Great
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
