Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norbert Guterman: Brev från New York - Anmälda böcker - Bryan, George S., The Great American Myth - Josephson, Matthew, The President Makers - Romains, Jules, Seven Mysteries of Europe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÅN NEW YORK
American Myth” av George S. Bryan
undersöker omsorgsfullt de otaliga historierna kring
mordet på Abraham Lincoln och erbjuder den
hittills bästa förklaringen på mördarens
karaktär och motiv. Den förnämsta boken om
Amerika är Matthew Josephsons framställning
av Amerikas politiska historia under den så
kallade ”upplysningstiden”, det vill säga den
omdaningsperiod som sträckte sig från 1896
till 1919. I sin bok, ”The President Makers”,
har Josephson åter bevisat att han inte bara
är en historiker utan även en kärnfull
författare. De mest fascinerande partierna behandla
finansmännens kamp mot vågen av populära
reformer och den verksamhet som bedrevs av
överste House, president Wilsons hemliga
sändebud, som anses ha haft ett avgörande
inflytande då det gällde Amerikas inträde i det
förra kriget.
Böcker som förklarat Frankrikes fall ha på
sistone lästs mera än några andra
icke-skön-litterära böcker. Hittills har utkommit omkring
ett dussin böcker i detta viktiga ämne, de flesta
skrivna av den senaste sortens flyktingar,
fransmän. Två journalister, som dölja sina namn
under pseudonymer, ha skrivit våldsamma
anklagelser mot Frankrikes forna härskande
klasser: av dem betonar André Simones
”J’Accuse” den personliga faktorn och Heinz
Pols ”Suicide of a Democracy” de opersonliga
sociala krafterna. René de Chambruns ”1 Saw
France Fall” avslöjar mera genom sitt
oavsiktliga porträtterande av de profascistiska
arméofficerarna — till vilka Chambrun hörde —
än genom sin alltför tydliga avsikt att
framhäva författarens svärfar Pierre Lavals alla
dygder. André Maurois’ ”Tragedy of France”
är en bok skriven av en akademiker och en
världsman. Den är sorgsen och hövlig och
ytterligt reserverad, vilket är synd, ty
förfat
taren förefaller att veta mycket. I motsats
därtill är Jules Romains’ ”Seven Mysteries of
Europé” en sensation, ehuru i negativ
bemärkelse. Det förefaller som om den kände
författaren till ”Les Hommes de bonne volonté”
på allvar betraktat sig själv såsom en av dessa
män och i sitt försök att rädda världen stått
i nära personligt förhållande till den belgiske
kungen, förre premiärministern Daladier, Abetz
etc. etc. Han berättar helt naivt hur han
försökt att utöva ett välgörande inflytande på
dessa statsmän. Av hans egen berättelse
framgår klart att de använde sig av hans ryktbarhet
som författare för sina egna propagandistiska
ändamål — men Jules Romains har ännu inte
märkt detta. Boken kan betraktas som ett
exempel på hur farligt det är att bedriva
amatörmässig politik, och den visar att
betydelsefulla grupper av den franska ”intelligentsian”
helt hade missförstått detta krigs innebörd.
De olika synpunkter som komma till uttryck
i dessa böcker återspegla i all sin mångfald
vad som utan tvivel var den väsentliga orsaken
till Frankrikes fall: inre split. Inspirerad av
denna läxa har den populäre New
York-jour-nalisten Samuel Grafton skrivit en gripande
appell för ”totalt försvar” mot det totala
angreppet. ”All Out” skisserar ett program av
sociala reformer och demokratisk mobilisering
som enligt författaren är den enda möjligheten
att göra Amerika oövervinneligt; den ger en
något utopisk vision av ett stort land, förenat
i en stor ansträngning, där varje grupp
osjälviskt offrar sina egna intressen för det
gemensamma intresset. Även om vi tyckas röra oss
— mycket långsamt — i den riktning som
Grafton och majoriteten av Amerikas
fram-stegsvänliga författare förorda, äro vi ännu så
länge mycket långt från målet och kunna inte
med säkerhet veta om vi någonsin skola nå det.
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
