Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Södergran, Edith, Dikter, anmäld av Johannes Edfelt - Munthe, Curt, Vår stad på slätten, anmäld av Holger Ahlenius - Josephson, Ragnar, Konstverkets födelse, anmäld av Henrik Cornell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
nes egen betydelse för efterföljande nordisk
lyrik är ju avsevärd. På rikssvensk botten har
hon övat ett visst inflytande på bland andra
Karin Boye och Gunnar Ekelöf.
En sällsynt förfriskande källa är och förblir
hennes lyrik. Skönheten — men den stora
skönheten, inte den lilla estetskönheten — var vad
hon eftersträvade (däri lik en annan stor och
ensam kvinnlig konstnär i Finland: Helene
Schjerfbeck). Hon var dess amason, ständigt
kämpande, in i det sista beredd att förfäkta
dess eviga sak:
Jag vill tända mina facklor över jorden.
Min fackla skall stå
på varje nattlig gård
i alperna, där luften är välsignelse,
i tundrorna, där himlen är melankoli.
O min fackla, lys i ansiktet på den förskräckta,
den förgråtna, den förmörkade, den förorenade.
En mild gud räcker er sin hand:
utan skönhet lever människan icke en sekund.
Johannes Edfelt
Stad på slätten
CURT MUNTHE: Vår stad på slätten. Gebers
1940. 6: 75.
Curt Munthe har tidigare i ett knippe
minnesbilder på lyrisk prosa bringat en vacker och
finstämd hyllning åt sin småländska hembygds
bortdöende herrgårds- och prästgårdskultur.
En värld som håller på att försvinna är ämnet
också för hans nya bok, som i en
sammanhängande berättelse söker kvarhålla
stämningen av meditativt liv och överlevande idyll,
sådan den in i det sista kunnat slå en till mötes
i små flamländska kulturstäder med anor och
minnesmärken från medeltiden. Sager-Nelsons
och Rodenbachs ”Bruges la morte” har fått
ett sentida epitaf i ”Vår stad på slätten”,
som har en egen spröd och klockren ton.
Någon romanhandling i egentlig mening kan
man inte tala om. Det förekommer visserligen
konflikter och motsättningar, och även
ondskan och den brutala tidsandan ha sina platser
markerade i denna värld av blida
trädgårdsodlare, liljerena unga kvinnor, åldriga
spets-knypplerskor och kulturmedvetna hantverkare,
med en åldrig pater, godheten själv, som
centrum. Men det kommer aldrig till några
verkliga utbrott eller sammanstötningar; allt
försiggår liksom ljudlöst och på avstånd —■
som i drömmen. Även människorna ha på
detta vis fått en irreell prägel; betecknande
nog kretsa deras tankar först och sist kring
en död kvinna, som här står som
inkarnationen av kärleken och människornas dröm
och längtan, av det evigt goda och den eviga
friden. Även slutet, då denna lilla värld slås
i stycken, har en drömlik karaktär:
bombplanen ha fått gestalten av stora, svarta fåglar,
som med sina vingslag förgöra människor och
städer. Det är onekligen något blekt och
blod-fattigt över denna skildring, och det kan ibland
bli litet för mycket själsfinhet. Men själva
atmosfär- och stämningsmåleriet är utsökt.
Likt de gamla mästarna på sina tavlor har
författaren lyckats fånga några
evighetsbräd-dade, liksom stillastående ögonblick och har
förmått avvinna dem själva deras hemliga
kvintessens. Däri och i den lågmälta, försynta
humanitet, som med sin milda och klara låga
genomlyser och värmer framställningen, har
den lilla boken sitt värde. Holger Ahlenius
Skisser och fullbordade verk
RAGNAR JOSEPHSON: Konstverkets födelse.
Natur och Kultur 1940. 15:—.
De skisser, som föregått de fullbordade
konstverken, och som ofta äro vittnesbörd om
hur konstnären mödosamt prövat sig fram till
sitt mål, utgöra ett med förkärlek använt
material för de konsthistoriska övningarna vid
universiteten, såväl här hemma som i utlandet.
I Lund ha dessa övningar särskilt gynnats av
det förråd av skisser till svensk
monumentalkonst, som professor Josephson sammanbragt
i sitt institut. Han har nu utgivit en serie av
sina analyser i en väl illustrerad volym,
betitlad ”Konstverkets födelse”. Boken kunde på
grund av sin egen tillkomsthistoria likaväl ha
kallats ”Från den konsthistoriska verkstaden”
eller något liknande. Genom de demonstrativa
analyserna vittnar den nämligen lika mycket
om den vetenskapliga undersökningens process
som om den konstnärliga skapelseprocessen.
Det största intresset knyter sig till
behandlingen av det svenska materialet. Författaren
bjuder oss en rik skörd av värdefulla
iakt
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
