Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Blomberg: Konsten och klasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK BLOMBERG
”Den politiska utvecklingen, liksom den
juridiska, religiösa, litterära, konstnärliga etc., är
baserad på den ekonomiska. Men alla dessa
utvecklingsfaktorer inverka också på varandra,
liksom på den ekonomiska grunden. Det är inte
riktigt att det ekonomiska läget är den enda
aktiva orsaken och att alla andra fenomen spela
en passiv roll. Det är tvärtom fråga om en
ömsesidig påverkan, baserad på den ekonomiska
nödvändighetens lag, som alltid till slut blir
utslagsgivande.”
Föreligger det inte en viss motsägelse mellan
dessa båda uttalanden? Om ständigt de
härskande idéerna blott varit den härskande
klassens idéer, hur ha då idéerna någonsin kunnat
få en omvälvande verkan på samhällsformerna,
ja till och med som Engels medger på den
ekonomiska grundvalen? Vid någon tidpunkt ha
ju den icke härskande klassens idéer blivit
förhärskande nog att bli ett redskap vid gripandet
av härskarmakten.
Men bottnar inte denna motsägelse i en
latent spänning mellan marxismens
materialistiska, det vill säga naturvetenskapligt
determi-nerade grundsyn och dess dialektiska, som låter
människorna sj älva skapa sitt samhälle och sin
historia?
Motsättningen framträdde bjärt i de båda
motsägande citat av Rue, som jag anförde
i början av denna uppsats. Konstnärens miljö
var inte naturen utan samhället, och detta
uppstod genom att naturen indrogs i och
underordnades produktionen.
”Därmed bli naturkrafterna
produktionskrafter, och miljöns inverkan på människan
blir produktionssättets, alltså det genom
arbetsfördelningen utformade samhällets inverkan.
Vid denna arbetsfördelning klyves
mänskligheten i klasser, det andliga arbetet skiljes från
det kroppsliga. De få var sin utveckling.”
Men å andra sidan menade Rue med Darwin
att människan var ett djur och som sådant
underkastad naturlagarna — vilka dock icke
gälla för samhället, utan endast för naturen,
alltså icke för människan som samhällsvarelse,
det vill säga som människa i egentlig mening.
Rues tankegång är väl här knappast i
överensstämmelse med den vetenskapliga
marxismen, som mycket strängt understryker, att det
är samma lagar som gälla för naturen och
det mänskliga samhällslivet — exempel hämtas
ofta från båda områdena samtidigt för att
demonstrera de kvantitativa egenskapernas
språngvisa förändringar till kvalitativa som
utmärkande för utvecklingen av allt liv. Men
hans motsägelse blir förklarligare, om man ser
den mot bakgrunden av den spänning som
ligger latent i själva den marxistiska teorien.
Denna spänning tillspetsas i den
grundläggande frågan om människans förhållande till
naturen och framträder klarast hos Marx själv.
I ”Tyska ideologin” utgår han vid studiet av
historien från de mänskliga individerna. Han
säger därefter:
”Genom att frambringa medlen för sitt
livsuppehälle skapa människorna själva sitt
materiella liv.”
Och fortsätter:
”Det sätt varpå människorna skapa sina
existensmedel beror i första hand på dessa
existensmedels egen natur — de som de ha
till sitt förfogande och skola återframställa.”
Det är tydligt att tonvikten i dessa på
varandra följande meningar ligger på skilda saker,
i den första på människan som själv skapande
sina existensmedel och därmed sitt materiella
liv, i den andra på existensmedlen, de
materiella villkoren som skapande människan och
hennes livsförhållanden. Vilken är historiskt
sett, i tiden, den första av dessa båda faktorer?
Är det existensmedlen i egenskap av
produktionsmedel (redskap eller verktyg) så som
Marx tycks mena, då han talar om att det
just är genom producerandet av dem som
människorna börja differentiera sig från djuren?
Det kan man knappast anta, eftersom sådana
existensmedel — produktionsmedel — redan
280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
