Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Hayward: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV FRÄN LONDON
ett samtal som jag hade med Yeats när han
höll på att utarbeta ”Oxford Book of Modern
Verse”. Han sade mig att han ansåg Higgins
vara den störste nu levande skalden och att
han tänkte trycka ett stort urval av hans dikter
i antologien. Detta omdöme var enligt min
åsikt mera baserat på personlig tillgivenhet
och lojalitet gentemot den irländska
litteraturen än på kritisk värdesättning; men det
råder intet tvivel om att inte Yeats gjorde de
engelska läsarna en tj änst genom att fästa deras
uppmärksamhet på en skald som visserligen
uppskattades i sitt eget land men som blivit
över hövan negligerad i England. Joyces och
Higgins’ död, som följt så hastigt på Yeats’
och ”AE:s” frånfälle, avslutar ett kapitel
— det mest lysande kapitlet — i den litterära
irländska renässansens historia. James Stephen,
författaren till ”The Crock of Gold”, är
numera nästan den ende kvarlevande sedan
rörelsens glansdagar, vilka George Moore så
förtjusande skildrat i sin ”Hail and Farewell” och
som också nyligen behandlats av doktor Oliver
Gogarty i hans memoarer.
Då detta brev har fullbordat sin långa resa
runt jorden håller en ny vår redan på att
spränga trädens knoppar och tina upp jorden,
och i dess spår följa gamla förhoppningar
— pånyttfödelsens ständigt upprepade
för
hoppningar — och för oss nya farhågor. Vad
än dessa farhågor skola innebära tror jag
likväl att den stora massan i England skall möta,
uthärda och besegra dem i samma anda som
den hittills lagt i dagen. Det var i denna
anda som Londons förläggare åter samlade sig
efter den ödeläggande brand som förstörde så
många förlagskontor samt milliontals böcker
vid Paternoster Row, Englands och för övrigt
hela imperiets traditionella förläggarcentrum.
Det var i en samarbetets anda, icke i rivalitet,
som de hjälpte varandra i ett fast beslut att
bokutgivningen och bokförsäljningen inte skulle
bli stoppade. Och inom ett par dagar arbetade
åter det invecklade produktions- och
distributionssystemet regelbundet; under denna korta
reorganisationsperiod utvecklade
Förläggarför-eningen en helt ny plan för bokdistributionen
en gros genom att övertaga Simpkin Marshalls
stora distributionsagentur, vars lager på cirka
tre millioner böcker förstördes i lågorna.
Planen, som utfördes medan elden ännu rasade,
kommer att verka till fromma för både
förläggarna, författarna, bokhandlarna och läsarna.
I denna anda tror jag att litteraturen kommer
att fortsätta att blomstra och att även under
stridens hetta sprida sitt civiliserande
inflytande och upplysa vårt nuvarande mörker med
sanningens eviga ljus.
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
