Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Myrdal, Alva och Gunnar, Kontakt med Amerika, anmäld av Åke Thulstrup - Thulstrup, Åke, Fredrik Böök som politisk skriftställare, anmäld av Ulf Brandell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
reflexioner i Tiden. Det gäller även
utrikespolitiken. 1920-talet var isolationismens stora
tid i Förenta staterna. Amerikanerna vände
ryggen åt Nationernas förbund genom att
förkasta Versaillesfreden. De begärde, att de
europeiska makterna skulle amortera sina krigslån,
men genom att kraftigt höja sina tullar
försvårade de samtidigt dessa makters möjlighet
att fullgöra sina skyldigheter.
Den ”isolationistiska” uppfattningen levde
kvar även under trettiotalet, men den blev dock
undan för undan försvagad. Amerikanerna
upptäckte, att de ingalunda stod ointresserade
inför Europa. De reagerade mycket skarpt mot
den brittisk-franska politik, som bar ansvaret
för Tjeckoslovakiens prisgivande under den så
kallade Münchenkonferensen 1938. I ett av de
intressantaste kapitlen i makarna Myrdals bok
kan vi följa, hui’ den amerikanska
känsloreaktionen inför händelserna i Europa steg för steg
trängde undan de isolationistiska stämningarna
under de år, som följde närmast på München.
Författarna försäkrar oss, att det tyska anfallet
på Danmark och Norge påverkade den
amerikanska opinionen alldeles särskilt kraftigt:
”Skandinaverna stod på något vis amerikanens
hjärta så nära.” Överfallet på Norden kom
därför att tilldela isolationismen ett veritabelt
”grundskott”.
Sverige — och Norden — är med hela boken
igenom. Våra förhållanden konfronteras
ständigt med Amerikas, och de jämförelser som
dras är genomgående ytterst givande. Hur
riktigt är till exempel inte författarnas påpekande,
att amerikanerna i mycket högre grad än vi
har förstått att hålla sina grundlagars innebörd
levande för folket, medan vi svenskar tyvärr
på ett uppseendeväckande sätt har försummat
detta! Varje amerikan känner till de principer,
som bär opp hans lands konstitution, och denna
vetskap gör honom immun mot den
antidemokratiska propagandan. I Sverige lär det finnas
folk, som är till den grad ovetande om vårt
statslivs främsta betingelser, att de inte en gång
känner till tryckfrihetsförordningens
grundlags-karaktär. Förledda av det egendomliga namnet
lär de uppfatta tryckfrihetsförordningen som
en kunglig förordning vilken som helst. Mot
denna bakgrund är det kanske inte så
märkvärdigt, att herr Westmans ivriga försök att
bygga ner vår tryckfrihet inte har mött större
motstånd hos folket. Makarna Myrdal har rätt:
”Problemen måste i en upplyst demokrati
intellektualiseras och göras medvetna för hela
folket.”
Det sägs många kloka ord om svenskt
samhällsliv i makarna Myrdals bok. Med all sin
fosterlandskärlek, all sin pietet för svenska
institutioner och traditioner förfaller de dock
inte till naiv övertro eller till neutralitetsidioti.
De avvisar försöken ”att göra en nationell
livsåskådning av neutralitetspolitiken”. ”Våra ideal
är naturligtvis mänskliga och inte svenska”,
heter det. ”Anknytningen till framtiden ligger
i Amerika”, heter det på ett annat ställe i
”Kontakt med Amerika”, ”om vi alls vågar och vill
tro att demokrati har någon framtid.”
Åke Thulstrup
Svensk lösen?
ÅKE THULSTRUP: Fredrik Böök som
politisk skriftställare. Wahlström &
Widstrand 1941. 2: 75.
Efter genomläsning av Åke Thulstrups lilla
skrift frågar man sig onekligen: hur har det
varit möjligt att Fredrik Böök kunnat erhålla
— och genom åren behålla — sin ställning
som en av de inflytelserikaste danarna av den
politiska opinionsbildningen i Sverige?
Praktiskt taget varje politiskt betydelsefull
situation, som han hittills uttalat sig om, har han
felbedömt. Detta trots att han gäma kämpat
sig fram till ett nytt perspektiv på händelserna
från den ena gången till den andra.
Resonansbottnen är dock alltid densamma: å ena sidan
en instinktiv motvilja mot de människor, som
sätta sin lit till förnuft, demokrati och liknande
blodlösa abstraktioner, å andra sidan dyrkan
av den rasbetonade antirationalism, som söker
sin näring i (det tyska) blodet. Med stor energi
har doktor Thulstrup plöjt igenom Bööks
politiska eller politiskt tendentiösa skrifter sedan
1914 för att här lägga fram en representativ
samling citat, sammanfogade med en spydig,
ofta mycket upplysande kommentar.
I centrum för Bööks politiska
skriftställar-skap står som bekant Tyskland. Även när han
skriver om andra länder, ställas de nästan
alltid i relation till denna den böökska
tankevärldens arkimediska punkt. Men denna
begränsning av synfältet har inte medfört någon
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
