Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Kyhlberg, Gustav, Heliga tre konungar, anmäld av Gösta Carlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
legendmotivets vandring kunnat måla icke blott
fromhetslivet men hela dess brokiga bakgrund
av kulturliv under de växlande epokerna! Av
detta finns intet i komminister Kyhlbergs
bok.
Markusevangeliet innehåller som bekant
ingen av de mirakulösa berättelserna kring
Jesu födelse. Och i en gammal syrisk
handskrift av Matteusevangeliet har kap. 1, v. 16
följande lydelse: ”Och Josef, med vilken
jungfrun Maria var trolovad, avlade Jesus, som
kallades Messias.” (Agnes Smith Lewis: ”The
old Syriac Gospels”. London 1910.) Alla
berättelserna om födelsen i Betlehem, om ”avlad av
den Helige Ande”, om änglasången och
herdarna, om stjärnan och de vise männen äro
av mycket sent datum. De skapades av den
religiösa fantasien för att giva en för tiden
begriplig förklaring till det underbara liv, om
vilket man läst och hört berättas. Den
korsfästes liv var olikt alla andra människors liv,
dess ursprung måste därför vara ett annat,
hans tillblivelse måste ha varit ett gudomligt
under. Intresset att finna en sådan förklaring
blev alltmer dominerande under den kristna
teologiens utveckling, då Jesus icke blott
förklarades vara Messias men halvgud och till
slut Gud själv. Dessa berättelser ha därför från
början legendens karaktär, vilket icke kan
sägas om de evangeliska berättelser, som vi
ovan betecknat som grundstommen i Jesu
biografi. Alla dessa senare tillägg kunna mer eller
mindre tydligt spåras tillbaka till förebilder
i gammaltestamentliga skrifter. Jesus från
Nazaret föddes i Betlehem, ty Betlehem var
Davids stad, och där skulle Messias födas. Och
i Jesajas läste man: ”Stå upp, var ljus, ty ditt
ljus kommer ... Se, mörker övertäcker jorden
och töcken folken, men över dig uppgår
Herren ... Och folken skola vandra i ditt ljus och
konungarna i glansen, som går upp över
dig____” I 4 Mos. 24:17: ”Jag ser honom,
men icke denna tid, jag skådar honom, men
icke nära. En stjärna träder fram ur Jakob,
och en spira höjer sig ur Israel.” Och
dessutom — och främst — behärskades tiden av
föreställningar om halvgudar och av
astrologiska spekulationer. (Jämför bland annat
Franz Cumonts Olaus Petri-föreläsningar ”Den
astrala religionen i forntiden”!)
Naturligt är, att den folkliga fromheten
synnerligast skulle dröja vid de
evangelieberät-telser, som redan ägde legendkaraktär. Därför
blomma mirakierna vidare kring jungfrun, som
obefläckad födde ett barn, kring de
österländska männen, framför vilka en stjärna
vandrade, tills den stannade över stallet i
Betlehem.
Gustav Kyhlberg diskuterar i början av sin
bok (sid. 9f.) legendens historiska sanning
och säger därvid: ”...den (legenden) giver
en åskådlig bild av det kristna folkidealet på
den tid, då legenden uppstod.” Och det är sant
och riktigt. Det beklagliga är blott, att
Kyhlberg icke haft förutsättningar att belysa detta
förhållande. Hans bok är en blek avglans av
Hugo Kehrers skarpsinniga undersökning: ”Die
heiligen drei Könige in Literatur und Kunst”,
ett verk i två band, utgivet i Leipzig 1908 och
1909. På Kehrers uppslag och med utnyttjande
av nya kulturhistoriska och litteraturhistoriska
forskningsresultat hade här kunnat skapas ett
mycket intressant verk. Nu kan man instämma
i förlagets reklamnotis om den ”ståtliga
volymen” blott i den meningen att det blivit en
bok med vårdad utstyrsel och väl återgivna
illustrationer.
Och vad beträffar själva översättningen av
legenderna lämnar den mycket övrigt att önska.
Bland ålderdomliga vändningar stöter man
oupphörligen på stilbrytande, moderna
vardagsord. Såsom när man i ”Ephräm Syrerns
växlingssång” läser:
De gingo in och funno Barnet
i en fattig kvinnas bostad ...
Mitt bland ”skynden åstad” och ”stodo upp
med fröjd” detta ord från en modern
uthyrningsannons! Om Diakonistyrelsen hade velat
förmedla legenderna om heliga tre konungar
till en bredare svensk publik, och om förlaget
icke kunnat uppbringa en litteratur- och
kulturhistoriker, som var uppgiften vuxen, hade det
varit bättre, om en diktare fått översätta
legenderna utan varje kommentar. Det hade varit
en värdig uppgift för en Johannes Edfelt eller
en Bertil Malmberg. Sådan boken nu blivit är
den en dålig gåva till den bredare publiken
och värdelös för de mer initierade.
Gösta Carlberg
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
