Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Schjelderup, Harald, Neuroserna och den neurotiska karaktären, anmäld av Tora Sandström - Mjöberg, Josua, Studier i språkets konst; Danell, G., och Lekman, J., Modersmålsundervisningen i den egentliga folkskolan; Pipping, Rolf, Språk och stil, anmälda av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
faller ganska lam, synnerligast som han i flera
avseenden fasthåller vid en konservativ freudsk
ståndpunkt, mot vilken vägande skäl anförts.
Vid kritiken av Freud visar han sig själv
bunden av de freudska dogmatiska
förutsättningarna. Han relaterar till exempel ett fall,
där analysen gav ett utmärkt rikt material av
förut bortträngda fantasier, önskningar och
minnen, som syntes bekräfta Freuds teorier.
”Hade jag nöjt mig med de första par årens
analys och offentliggjort analysprotokollen,
skulle det ha verkat som ett starkt stöd för
Freuds uppfattning.” Författaren var
emellertid icke nöjd med de praktiska resultaten av
analysen och tog därför efter ett långt avbrott
upp behandlingen på nytt och fortsatte därmed
ett pair år. Under denna tid aktualiserades
minnen av svåra psykiska traumata under
barndomen — det tidigaste i tre—fyraårsåldern —
som icke voro av sexuell art och som ägde
tydligt samband med de neurotiska symtomen.
Dessa upplevelser voro uppenbarligen djupare
förankrade i patientens själsliv än de som
kommit fram i den första delen av analysen,
och det psykiska sammanhanget ter sig i denna
belysning på ett helt annat sätt, menar
författaren. — Skall man söka sig till neurosens
djupaste orsaker genom att förmå patienten
till att aktualisera minnen från den tidigaste
barndomen, som här skett, ger man sig
emellertid ut på gungfly. Dels kunna dessa ”minnen”
helt enkelt vara fantasifoster, dels kan det
alltid tänkas ha existerat psykiska chocker
under de första levnadsåren, vilka haft en
ödesdiger inverkan på den senare utvecklingen,
men ligga så långt tillbaka att de omöjligt
kunna återkallas i minnet, och vars sexuella
eller icke-sexuella natur därför icke kan
konstateras. Neuroser med eller utan symtom antas
ju även av författaren kunna uppstå utan att
speciella chocker ligga till grund, endast genom
att barnens aktivitet och känsloliv från den
tidigaste spädbarnsåldern systematiskt blivit
hämmade. Anmälaren förefaller det en smula
vågat att söka konstatera ett
kausalsamman-hang mellan upplevelse och neuros på så*osäker
grund som ett genom minnesbilder
uppkonstruerat tidssammanhang.
Detta betraktelsesätt sammanhänger
emellertid med att författaren betraktar
återupplivandet och avreagerandet av bamdomskonflikterna
som analysens mål (sid. 118). Detta moment
förbigås av många ledande analytiker med
tystnad, och det torde snart definitivt få
hänföras till mystikens område. Visserligen
inträffar det någon gång vid behandling av
hysteri, att ett symtom försvinner då dess
ursprung blivit konstaterat — men därmed är
ju icke neurosen botad!
Denna blandning av opposition mot Freud
och tillämpandet av nya, radikala synpunkter
å ena sidan och å andra sidan ett fasthållande
vid vad som synes anmälaren vara ett
psykoanalytiskt vanetänkande, gör att arbetet saknar
enhetlighet. Det förefaller som om författaren
icke lyckats smälta samman olika impulser till
ett organiskt helt. Tora Sandström
Sprdkreformer
JOSUA MJÖBERG: Studier i språkets konst.
Gleerups 1939. 4: 50.
G. DANELL & J. LEKMAN:
Modersmåls-undervisningen i den egentliga folkskolan.
Metodiska riktlinjer. Fritzes
1940. 8: 75.
ROLF PIPPING: Språk och stil. Natur och
Kultur 1940. 3:50.
De två arbeten, vilkas titlar här ovan
återges först, är mycket olika. Det ena är en
samling uppsatser eller essayer berörande skilda
stilistiska problem. Det andra är en diger
utredning av olika metoder för
modersmåls-undervisningen i folkskolan. Det sista kapitlet
i Josua Mjöbergs verk och det första i Danells
och Lekmans behandlar emellertid i viss mån
samma ämne. Dessa två kapitel görs i det
följande till föremål för några reflexioner.
Slutkapitlet i Josua Mjöbergs arbéte bär
titeln ”Språkbruk och språknorm”. Den kände
språkforskaren försöker där dra upp gränsen
mellan dessa båda begrepp. Han betonar värdet
av språknormer, som är förankrade ”i god
språksed, i tankelagarna och i psykologiska
fakta”. Men han framhäver även och med
6. — BLM 1941. IV.
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
